Efter en hjärnskada kan både den skadade själv och omgivningen uppleva att personligheten har förändrats.
Men är det verkligen en personlighetsförändring, och behöver det enbart vara negativt? Vi samtalar med Mikael Ledin, psykolog, och Catharina Nygren Deboussard, överläkare, på Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken på Danderyds sjukhus.
Både Mikael Ledin och Catharina Nygren Deboussard har en bred erfarenhet av att arbeta med patienter som har hjärnskador efter till exempel en stroke eller olycka. Mikael är legitimerad psykolog och Catharina är överläkare och docent. De arbetar tillsammans i olika rehabteam där även sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut och kurator brukar ingå
– Ett oerhört meningsfullt arbete. Det här teambaserade arbetssättet gör att vi verkligen har möjlighet att sätta individen i centrum och göra skillnad för patienten, säger Mikael och Catharina.
Hur resonerar ni när det gäller personlighetsförändringar efter en stroke eller förvärvad hjärnskada?
– Vi i vårdteamet pratar egentligen inte så mycket om personlighetsförändringar. Vi använder oftast andra termer. Det är nog mer närstående och patienterna själva som använder det begreppet, säger Mikael.
Catharina instämmer. Hon konstaterar att det mer handlar om att olika delar av hjärnans funktioner är förändrade, snarare än personligheten.
– Hjärnan styr allt vi gör, hur vi tänker och beter oss. Vid en hjärnskada blir det förändringar på olika sätt. Det är individuellt förstås, beroende på skadans omfattning. Konsekvenserna blir då också väldigt varierande. Vissa saker är dolda funktionsnedsättningar och andra uppenbara och synliga, säger hon.
Vad som av omgivningen kan tolkas som en förändring i personligheten kan handla om problem med minnet och att inte komma ihåg möten och överenskommelser. Eller att personen inte kan filtrera intryck och blir lättare upprörd. Vissa blir känsligare för ljud och ljus. Andra blir deprimerade, mer gråtmilda och kan inte hantera sina känslor.
– Någon form av påverkan på kommunikationsförmågan är vanligt efter en hjärnskada. Det påverkar i sin tur interaktionen med andra och kan upplevas som personlighetsförändring. Ibland är det här övergående och ibland kvarstående. Det är viktigt att komma ihåg att det är olika faser i rehabiliteringen när det gäller påverkan på beteenden och att det ser olika ut beroende på skada, säger Catharina.
Vad säger forskningen?
Tittar man på vad forskningen säger så finns det studier som visar att de som får svåra hjärnskador ofta förändras framförallt på tre områden som rör personlighet, berättar Mikael.
– Den känslomässiga stabiliteten kan påverkas. Man har även sett att många blir mer inneslutna, men det kan såklart skifta mycket mellan individer. Även målmedvetenheten får många förändringar i. De kanske blir mer passiva, får svårt att komma igång och lägga upp planer.
Forskningen visar också att det som närstående ofta tycker är svårt att hantera hos den som har en hjärnskada är det som på fackspråk kallas beteendereglering. Här kan det till exempel handla om impulsivitet, aggressivitet, irritabilitet och kort stubin.
Insikt tar tid
I rehabverksamheten arbetar man kontinuerligt med att skapa insikt hos alla inblandade. Insikt hos den som drabbats av hjärnskadan, men även hos närstående och i vårdteamet. För den som drabbats är det ofta en lång process. En orsak är att det är hjärnan som ska förstå, samma organ som är skadat.
– Den andra delen handlar om acceptans, att känslomässigt och psykologiskt acceptera och förstå. Många unga vuxna som jag träffar vill så gärna vara som sina jämnåriga. Och det är jobbigt att acceptera att man har någon form av funktionsnedsättning. Det är något vi försöker stötta ifrån vårt håll, säger Mikael.
Vid depression och ångest, eller när humöret går upp och ned, finns god hjälp att få i form av läkemedel. Kognitiv beteendeterapi är ett bra verktyg för att lära sig strategier för att hantera nya svårigheter, ilska eller andra känslor. Enligt Mikael handlar det mycket om kravanpassning, både från personen själv och från omgivningen. Att lära sig vad man klarar av just nu baserat på hur stor insikten och den kognitiva, kommunikativa och motoriska nivån är.
– En person med hjärnskada har ofta en upplevelse av att inte längre ha kontroll över sin situation. Det skapar frustration och beteendeproblem. Om upplevelsen av kontroll ökar så ökar även förutsättningarna att kunna minska problemen, säger han.
Inte bara negativt
Vad man lägger in i begreppet personlighetsförändring beror på lite vilket perspektiv man har.
– Ja, jag tänker till exempel på de patienter jag möter som ska ut till arbete. Många gånger är det personer som haft många bollar i luften och hög stresstolerans. Och så helt plötsligt tappar de den förmågan och blir en person som säger nej och prioriterar annorlunda. Det kan man ju kalla för en förändrad personlighet, säger hon.
Många känner sig annorlunda och ensamma efter en hjärnskada, tillägger Mikael, och då kan det vara värdefullt att träffa andra som har varit i liknande situation, som förstår. Det gäller även för närstående.
Både Mikael och Catharina träffar patienter som när de kommit en bit in i läkning och rehabilitering ser att hjärnskadan eller stroken även lett till positiva förändringar i livet, och hos dem själva som person.
– Precis, jag träffar ganska många unga vuxna med hjärnskada som säger att de värderar livet på ett lite annat sätt efter skadan. De har fått en chans att hitta ny riktning i livet, säger Mikael.
– Det sätter också det här med begreppet personlighetsförändring i perspektiv, avrundar Catharina.
Text: Susanne Rosén