Livet kan förändras efter en förvärvad hjärnskada och det påverkar även de anhöriga. Det blir sällan som det var innan skadan. Vissa saker blir viktigare medan andra förlorar i betydelse, men det betyder inte nödvändigtvis försämrad livskvalitet. Det gäller inte minst det sociala livet.
För vissa förändras inte så mycket i vardagen, medan för andra blir förändringarna större. Känslor av osäkerhet och oro kan smyga sig på och vårdansvar kan kännas överväldigande. Personlig tid, och framtidsplaner kan få mindre utrymme och även samlivet kan påverkas. Och kanske behöver man öppna sitt hem för hemtjänst eller personliga assistenter, en stor omställning i familjelivet.
Man kan behöva hitta nya vägar för att få vardagen och det sociala livet att fungera. Den som brukade stå för matlagningen kan plötsligt bli för svag för att fortsätta, medan den som var drivande kanske tappar initiativkraft och förmåga att bekräfta och stödja, och stora inköp blir inte lika enkla.
För de anhöriga kan familj och vänner vara ett stort stöd, inte minst i början. Det kan dock hända att släkt och vänner inte orkar finnas där lika mycket när tiden går. Alla har inte heller släktingar som kan stötta av olika skäl, eller så bor de på annat håll.
Anhörigas stöd
För många anhöriga är det naturligt att ge stöd, men alla gör sin egen unika resa beroende på relation, skadefas, och socialt stöd. Att ha tid och energi att vårda sina relationer och intressen är viktigt för att anhöriga skall orka med sin nya roll och de utmaningar som man ställs inför. Här kan till exempel kommunens anhörigkonsulent ge råd kring avlastning och för vissa kan anhöriggrupper vara ett fint stöd och ge inspiration.
”Anhörigas insatser och delaktighet ska alltid bygga på frivillighet”
– Ur Nationella anhörigstrategin inom hälso- och sjukvård och omsorg.
I broschyren från NKA ”Stöd till den som vårdar och hjälper en närstående” sammanfattas Socialstyrelsens underlag till en nationell strategi för stöd till anhöriga.