Fysisk påverkan

Vid en förvärvad hjärnskada drabbas alla olika. Vilka de fysiska konsekvenserna blir beror på var skadan sitter, skadans omfattning, personens ålder och tidigare funktionsnivå.

Hjärnan har en fantastisk förmåga till självläkning och det finns ingen tidsgräns för hur länge återhämtning kan ske. Förbättringar av nedsatta funktioner på grund av förvärvad hjärnskada går ofta snabbast den första tiden efter skadan.

Förlamning, nedsatt muskelstyrka och balans

Det är vanliga med fysiska svårigheter efter förvärvad hjärnskada. De kan visa sig som halvsidig förlamning. spasticitet, nedsatt muskelstyrka, känselbortfall eller koordinationssvårigheter som i sin tur kan leda till gång- och balanssvårigheter, nedsatt fysisk uthållighet och olika sorters smärta.

Beroende på omfattningen av skadan kan personen ha svårigheter att klara av sin vardag avseende både personlig vård, fritidsaktiviteter och arbete. Med rehabilitering, strategier och hjälpmedel kan den fysiska förmågan tränas upp och förbättras men ofta behövs det också stöd för att kunna hantera och kompensera bestående fysiska konsekvenser i ett längre perspektiv.

Apraxi

Apraxi innebär att man inte med viljan kan aktivera och styra sina rörelser. Det finns olika typer av apraxi. Vid en typ av apraxi kan handlingar inte utföras på eget initiativ, men inte på uppmaning av andra. Förståelsen för vad man förväntas göra finns, men det går inte att genomföra rörelsen eller handlingen. Någon ber dig att hälla upp kaffe i termosen. Du hör och förstår vad du ska göra, men handen lyder inte.

Läs mer om apraxi på Afasiförbundets hemsida

Ät- och sväljsvårigheter

På grund av hjärnskadan kan muskler som har till uppgift att hjälpa till vid matsmältning och svalg bli förlamade, överkänsliga eller helt okänsliga. Detta kan leda till nedsatt förmåga att äta, dricka (dysfagi). Svårighetsgraden av problemen kan variera.

Film om sväljsvårigheter. Från Svenska Logopedförbundet

Rörelseförmåga

• Efter en hjärnskada kan ena sidan av kroppen, i både arm och ben, blir förlamad eller fungerar sämre. Detta kallas halvsidig förlamning.
• Spasticitet är en ofrivillig ökning av muskeltonus som till exempel kan leda till att armen böjs och benet sträcks.
• Problem med koordination, svårigheter att hålla balansen och att utföra rörelser på rätt sätt.
• Förlust av finmotorik kan göra det svårt att utföra precisionsrörelser som att knäppa knappar, knyta skosnören eller skriva.
• Nedsatt styrka, vilket kan påverka förmågan att utföra enkla vardagsrörelser samt lyfta och bära föremål.

Smärta

• Efter en stroke kan man uppleva neuropatisk smärta, vanligtvis på den svagare sidan av kroppen. Denna smärta beror på skador i nervsystemets känselbanor och kan visa sig flera månader efter själva skadan.
• Smärta i axel, arm eller hand är också vanlig och kan börja kännas redan under de första veckorna efter stroken. Smärta i benen kan också förekomma, särskilt hos dem som har nedsatt rörlighet.
• Huvudvärk är en annan vanlig följd.
• Vissa personer kan även uppleva smärta som en biverkning av mediciner, till exempel statiner som används för att sänka blodfetter.

Känsel

• Förändrad känsel, som kan innebära ökad eller minskad känslighet, samt upplevelser av domningar och stickningar, påverkar ofta förmågan att känna beröring, smärta eller temperatur.

Syn

• Synförändringar som dubbelseende, suddig syn eller att synen i halva synfältet är påverkad. Även känslighet för ljus förekommer.

Hörsel

• En del personer kan uppleva förändrad hörsel och bli mer känsliga för ljud, vilket gör det svårt för dem att befinna sig i miljöer med mycket bakgrundsljud eller störande ljud.

Epileptiska anfall

• Efter en förvärvad hjärnskada finns en ökad risk för epileptiska anfall, vilket innebär en okontrollerad elektrisk aktivitet i nervcellerna. Det kan leda till kramper och medvetandeförlust. Även om anfallen vanligtvis bara pågår i några minuter, kan de uppstå oväntat och väcka stor rädsla både hos den drabbade och hos anhöriga.