Afasi

Att kunna kommunicera är en viktig förutsättning för att utvecklas och känna sig delaktig. Efter en förvärvad hjärnskada kan det uppstå svårigheter att tala och förstå språk, samt läsa och skriva. Här reder vi ut vad afasi, talapraxi och dysartri innebär.

Oavsett hur kommunikationen sker – med tal, bilder, tecken eller kroppsspråk – är det en stor del av vår vardag och något vi har gjort sedan urminnes tider.

Att plötsligt få en förvärvad hjärnskada, exempelvis som följd av en stroke eller olycka, kan på olika sätt påverkar tal och språk och därmed kommunikationsförmågan. Det här kan i sin tur innebära helt nya förutsättning för hur man kommunicerar med varandra i familjen, vänkretsen och på arbetet. Det finns både hjälpmedel och strategier som kan vara till stöd. Se gärna vår film om kommunikation nedan.

Film om kommunikation

Den vanligaste orsaken till afasi är en stroke där områden som är viktiga för språkfunktionen har skadats. Andra orsaker till afasi kan vara skador på hjärnan vid en olycka, hjärntumör samt infektioner i hjärnan eller syrebrist.

Vid afasi kan man få svårt att:

Uttrycka sig i tal
Tolka och förstå vad andra säger
Läsa och förstå texter
Stava och formulera sig i skrift
Räkna och känna igen siffror, t ex klockslag och gatunummer

Att de språkliga förmågorna påverkats leder ofta till problem i kommunikation med andra. Det kan också finnas påverkan på andra funktioner i hjärnan, exempelvis arbetsminne, som försvårar kommunikationen.

Beroende på var i hjärnan skadan har uppstått och vilka språkliga nätverk den påverkar kan afasi ta sig olika uttryck. Som regel är de språkliga svårigheterna störst den första tiden efter skadan. Med hjälp av träning och hjälpmedel finns goda möjligheter att förbättra kommunikationsförmågan. Det viktigaste hjälpmedlet är att du som samtalar med någon som har afasi anpassar dig till personens behov.

Att inte kunna kommunicera och delta i sociala sammanhang, familjeliv och arbete på lika villkor kan vara mycket frustrerande. Det påverkar livskvaliteten och kan skapa en känsla av utanförskap. Intellektet påverkas vanligtvis inte av afasi, men det kan vara svårt att visa sin kunskap och personlighet. Det är därför viktigt att inte underskatta en persons förmåga att delta i samtal.

Läs mer om afasi på Afasiförbundets hemsida

Film: Vad är afasi? Från Svenska Logopedförbundet

Talapraxi

Apraxi innebär att man inte med viljan kan aktivera och styra sina rörelser. Det finns olika typer av apraxi. Talapraxi kan påverka de muskler som behövs för att tala, till exempel i tunga och läppar. Det gör det svårt att forma ord och att härma miner. Orden finns inom dig och du kan skriva och stava dem rätt. Däremot är det svårt att få fram rätt ljud eller ord när du vill säga något.

Eftersom apraxin kan påverka förmågan att röra kroppen frivilligt blir det också svårt att använda kroppsspråk för att förmedla sig när talet inte fungerar. Andra kan då få svårt att tolka vad personen vill förmedla. Precis som vid afasi är det viktigt att omgivningen stöttar och skapar möjligheter till kommunikation på andra sätt än med talat språk.

Läs mer om apraxi på Afasiförbundets hemsida

Dysartri

Om man enbart har svårt att artikulera och pratar sluddrigt är det inte afasi. Det kallas för dysartri och är en motorisk talpåverkan till följd av nedsatt funktion i talmuskulaturen. Personer med dysartri kan få svag eller skrovlig röst och svårighet att få luften att räcka till när man pratar. Språkmelodin och taltempot kan också påverkas. Man har inga svårigheter med språket, utan kan läsa, skriva och förstå vad omgivningen säger.

Läs mer om dysartri på 1177

Det är inte ovanligt att personer med afasi samtidigt har talapraxi och dysartri.

Hur kan vi underlätta kommunikationen?

För att främja en god kommunikation på lika villkor är det viktigt att du, som i arbete eller vardag möter personer som har svårt att kommunicera, blir medveten om hinder och möjligheter och lär dig strategier som kan underlätta.

Att kommunicera kan göras på många olika sätt. Med olika verktyg och strategier kan vi underlätta och stödja personer till att enklare kunna kommunicera. Ha inte bråttom. Med tid och tålamod kommer vi långt.

Här kan du se en film om kommunikationsstrategier vid afasi.

Filmen är gjord av Kajsa Söderhielm och Malin Bauer

Gratis webbutbildning i kommunikationsstöd

Bättre och mer tillgänglig kunskap är ett viktigt sätt att stärka stödet till personer med förvärvad hjärnskada. Därför är utbildning centrala delar inom nätverket Hjärna Tillsammans och projektet Hjärna Må Bra.

På vår lärplattform, HjärnaTillsammans utbildning, hittar du en digital utbildning i kommunikationsstöd. Utbildningen vänder sig till dig som i olika sammanhang möter personer med nedsatt kommunikationsförmåga efter exempelvis en stroke eller olycka. Utbildningen ger tips på hur du med enkla medel kan göra förändringar som underlättar kommunikationen. Den ger även en allmän orientering om kommunikationssvårigheter.

Utbildningen är gratis och kan göras via dator, mobil och surfplatta. Det enda som behövs är registrering på lärplattformen.

Besök vår lärplattform här