Det finns ett antal vanliga symtom efter en hjärnskada, där en del är synliga medan andra är dolda. Oavsett karaktär kan symtomen påverka tillvaron mycket, både för personen själv och för närstående. Varje individ drabbas olika och svårighetsgraden varierar allt från att kunna fortsätta sitt liv som tidigare till att bli delvis eller helt beroende av stöd och hjälp från andra.
Halvsidig svaghet eller förlamning. Till exempel svårigheter att gå, förflytta sig och att kunna använda sin arm och hand.
Balanssvårigheter och yrsel.
Afasi. Förvärvad språkstörning. Påverkar hur du kan förstå och göra dig förstådd i tal och skrift.
Dysartri. Svårighet att aktivera och samordna de muskler som behövs för att artikulera och tala.
Dysfagi. Innebär att en person får problem med sväljningen av mat eller dryck. Innebär ofta att personen sätter i halsen och hostar i samband med intag av mat och dryck. Det är viktigt att undersöka och få hjälp med sväljningssvårigheter. Till dysfagi brukar även räknas svårigheter att hantera maten i munnen, t ex att tugga.
Neglekt. Innebär att man inte uppfattar halva sin kropp och/eller omgivningen, vanligen åt vänster sida.
Synfältsbortfall. Innebär att delar av synfältet på ett eller båda ögonen försvinner.
Hjärntrötthet. Fatigue eller hjärntrötthet innebär att sådant som man med enkelhet gjorde tidigare nu kräver större mängder energi.
Minnesproblem. Det kan vara svårt att komma ihåg olika saker i vardagen. Det kan också vara svårt att följa ett samtal med flera personer, att slutföra aktiviteter, att lära sig nya saker eller att göra flera saker samtidigt.
Exekutiv förmåga. Är ett samlingsbegrepp för funktioner som ligger bakom målinriktat beteende. Hit hör planering, att sätta upp mål, att göra saker i rätt ordning, sätta i gång samt fullfölja och kontrollera en aktivitet. Det hör också ihop med problemlösning. Den med någon typ av nedsatt problemlösnings- och exekutiv förmåga får en minskad flexibilitet i beteende och handlingsmönster och svårigheter att få struktur på sin tillvaro. Dessa problem är vanliga även efter en lindrig stroke. Då kan det också bli svårt att bedöma hastigheter eller avstånd vilket kan få konsekvenser för bland annat förmågan att orientera sig i trafiken.
Personlighetsförändringar. En person med förvärvad hjärnskada kan i vissa fall drabbas av personlighetsförändringar med exempelvis förtvivlan, förvirring, misstänksamhet, irritabilitet, aggressivitet eller olust (dysfori).
Affektlabilitet. Är ett symtom som innebär svårigheter att kontrollera till exempel skratt eller gråt.
Sjukdomsinsikt. Att få svårt att själv värdera konsekvenserna av sin hjärnskada är också ett symtom som förekommer.
Depression är vanligt efter stroke som vanligtvis kommer smygande under längre tid. Det kan vara en direkt följd av hjärnskadan eller uppstå som en reaktion på förlusten av vissa förmågor. På samma sätt som patienten drabbas av en depression kan också närståendes reaktioner vara samma avseende ångest, depression och livskvalitet.
Smärta. Smärta uppstår oftast efter en tid beroende på bakomliggande orsaker. Det finns olika slags smärta till exempel muskel och/eller nervsmärta.
Hur går det sen?
Eftersom hjärnan styr kroppens alla funktioner kan stroke eller annan förvärvad hjärnskada medföra olika typer av funktionsnedsättning – fysisk, kognitiv, synlig eller dold – beroende på var skadan finns och hur stor den är. Ofta får det sociala konsekvenser. Konsekvenserna kan bli mycket olika för olika personer.
Under de närmaste månaderna efter insjuknandet kan de nedsatta funktionerna förbättras av sig själva. Förbättringen går fortast i början men kan också ske lång tid efter insjuknandet.
Forskning visar att hjärnan har potential för läkning även lång tid efter stroke. Vissa funktioner kan förbättras genom rehabilitering eftersom andra nervbanor kan ta över en del av den skadade hjärnvävnadens uppgifter.
Film:
Mathilda Cederlund berättar om sin stroke och tiden efter.
Film från Brainbus.