Insikt

Det var under den vanliga joggingrundan, den som kommit att bli lite mer extrem än tidigare, jag tänkte på det där ordet. Jag sprang vart jag än kunde, upp för trappor upp för backar över staket och hinder. Det gav en härlig endorfinkick och tillfredsställelse. I den där sista långa backen var det som att benen började springa snabbare per automatik varje gång jag mötte den och jag fullkomligt flög fram till toppen. Målet högst upp som jag fokuserade på för att orka ta mig dit. Väl uppe kunde benen knappt bära mig och jag fick stanna för att hitta andan och fortsätta hem gående. Den här gången när jag befann mig mitt i backen stannade jag upp, inte fysiskt mina ben fortsatte springa, men i tanken stannade jag och tänkte på det där ordet jag hade lärt mig sträva efter; värderingar. Vad är det och vad har det för betydelse för mig?

Vad är värderingar? Jo hur jag vill ha det, vad som är viktigt för mig och vad jag gillar i det jag gör. Vad var gillade med det här? Var det att komma till mål så fort som möjligt? Var det känslan efteråt? När jag knappt kunde andas? Jag bestämde mig för att istället för att sikta in mig och fokusera på målet däruppe, släppa det helt och känna hur det kändes i mina fötter när de landade på marken. Hur det doftade i vinden, hur kläderna klistrade fast i huden. Jag bestämde mig för att jag inte alls behövde nå i mål, utan fick stanna när jag ville. Det var ju det jag gjorde i denna stund som var det jag gillade. Inte att jag måste komma till toppen. Med lite lättare kliv svävade jag upp till målet och fortsatte flygandes förbi och en bra bit därifrån. Jag stannade aldrig i backen.

Det är lätt att ens tankar ligger i framtiden, strävandes efter ett mål eller efter en förändring. ”Om jag bara ändrar på det där eller det där så kommer mitt liv bli bättre” När strävan efter målet långt därborta ersattes mot att fokusera på det jag tycker om i det jag gör just nu blev det så mycket lättare.

Idag har en del av bloggruppen träffats och pratat sommar och liv. En har varit i Gästrikland och klivit ur rullstolen för ett svalkande dopp i det blå. En seger för Marcus! Kim har sommarvandrat mellan olika tunnelbanors ändstationer. Han avslöjar också en av sin tuffaste träning. Varje tisdag går han till samma krog, beställer samma mat, dricker två öl, två snaps följt av avec och kaffe. Sen promenad hem. En del av träningen består av att äta med kniv och gaffel. I början, berättar Kim, fick kocken skära upp fläsket (som dansk är det fläsk som gäller) i bitar. Nu skär Kim själv upp maten och njuter varje tisdag! Så här svarar Kim på frågan hur mycket tid han tycker att man ska träna om dagarna: ” En timme om dagen tycker jag att man ska vila, resten är träning”

Vi pratar en hel del om träning och rehab i gruppen och intresset är stort att förmedla bra och intressant vardagsträning. Vänta inte på den, gör den nu!

Avslutar med ett av Kims många favoritcitat ” Use your body or loose your body” (Använd din kropp eller förlora din kropp)

/Huvudsaken