Kognitiva svårigheter som försämrat minne eller nedsatt koncentrationsförmåga är vanliga efter en stroke. Strategier och hjälpmedel, till exempel för att komma ihåg att hushålla med sin energi, gör vardagen lättare. Vi samtalar med Anna Jansson, psykolog, och Emily Brorson, arbetsterapeut, på neurologiska kliniken vid Stora Sköndal.
Stora Sköndal finns i södra Stockholm och är en av huvudaktörerna i nätverket Hjärna tillsammans. Hit kommer patienter med förvärvad hjärnskada och neurodegenerativa sjukdomar som Parkinson och MS. Anna Jansson, psykolog, och Emily Brorson, arbetsterapeut, arbetar inom dagrehabilitering i ett team där det också ingår läkare, rehabassistent, fysioterapeut, logoped och kurator.
–Våra patienter har ett komplext rehabiliteringsbehov och behöver stöd från flera olika professioner. Stroke är nog den största gruppen hos oss, vi får ganska sällan patienter med traumatiska hjärnskador, säger Anna.
Till dagrehabiliteringen kommer patienterna två eller tre gånger i veckan under en begränsad period, berättar Anna och Emily. Det som händer först är att teamet gör en kartläggning som belyser personens hela situation. Allt ifrån fysiska förmågor till aktiviteter i vardagen, till kognitiva svårigheter, social och emotionell situation, kommunikation och ät- och sväljförmåga. Utifrån detta tas en rehabiliteringsplan fram.
Kognitiva svårigheter kan till exempel handla om försämrat minne eller nedsatt koncentrationsförmåga, eller svårigheter att ta in och bearbeta information. För två patienter med liknande skada och kognitiva svårigheter kan utmaningarna i vardagen ändå se mycket olika ut. Det handlar om ålder, om man lever i familj eller ensam, tidigare erfarenheter och om man har arbete och andra förpliktelser.
Alla människor använder strategier – vi har kalendrar, fotar med vår smarta telefon och skriver listor för att inte glömma saker. Efter en stroke kan det behövas fler och nya strategier för att underlätta vardagen, så kallade kompensatoriska strategier. Till exempel, om man har svårt att förstå saker man läst så kan det kanske vägas upp med att få information muntligt.
Man kommer väldigt långt med rätt strategier, konstaterar Emily.
– Strategier avlastar hjärnan så att den inte förbrukar lika mycket energi. Vi hjälper till att hitta strategier som tar vara på de resurser som finns hos patienten. Styrkorna används för att kompensera för svårigheterna. Det finns extremt många strategier att ta till, både inre strategier som repetition, och yttre strategier som en kalender eller annat fysiskt hjälpmedel.
Testar kognitiva förmågor
Hur omfattande neuropsykologiska utredningar som görs för att hitta rätt behandlingar och strategier att arbeta med beror bland annat på hur nära inpå skadetillfället patienten är. Till en början så är hjärnan mycket påverkad, förklarar Anna, och vissa svårigheter kan minska dramatiskt efter några veckor.
– Vi testar olika områden. Som språklig förmåga, föreligger svårigheter utreder och behandlar våra logopeder detta. Visospatial förmåga, hur man förstår och bearbetar information som inte är språkligt kodad, som färg och form, storlek och mängd, orientering etc. Och psykomotorik, det är förmågan att koordinera mentala processer med kroppen. Minnet är såklart en viktig del. Arbetsminne, förmågan att kunna behålla något i stunden och hantera det, och inlärningsförmåga och förmåga till att plocka fram tidigare inlärt material.
Ett annat område som är viktigt, tillägger Anna, är exekutiv förmåga. Det är en sammansättning av många olika förmågor och handlar om att kunna överblicka, välja strategi och planera och hålla sig till uppgiften, samt att utvärdera och avsluta. Här kan arbetsterapeuten ofta få en tydligare bild. Emily gör en bedömning av de kognitiva svårigheterna och styrkorna i aktivitet. Patienterna får bland annat utföra olika aktiviteter i kök, som att koka kaffe eller göra en lunch med flera olika moment.
– Utifrån de kognitiva testerna och fynden i aktivitet så kan vi se vilka områden som står ut och vilka kompensatoriska strategier och metoder vi kan jobba vidare med.
Strategier för mental trötthet
Hjärntrötthet är en vanlig följd av en hjärnskada, och många strategier går ut på att spara energi. Här handlar det mycket om att lära sig planera sin tid. Man kan till exempelvis använda sig av timer för att komma ihåg att ta pauser och kunna upprätthålla uppmärksamhet och kognitiva förmågor under dagen, säger Emily.
– Att kunna identifiera och bli medveten om signaler när det börjar bli för mycket är också viktigt. Det kan vara kroppsliga signaler, eller att man börjar tappa tråden oftare. Det är ofta ett tecken på att det är dags att stanna upp och ta en paus. Vi försöker implementera samma strategier i all behandling här på rehab också, så att patienterna att bli lyhörda för sina signaler och anpassar aktiviteterna även här.
Rehabteamet fokuserar främst på att patientens vardag ska fungera med allt vad det innebär. Att återgå till arbete är inte aktuellt förrän vardagen är någorlunda stabil, poängterar Anna och Emily. För de patienter som börjar arbeta under tiden på Stora Sköndal är rehabteamet endast med i de första stegen, när patienterna börjar jobba 25 procent eller 50 procent.
– Tyvärr har vi inte möjlighet att följa dem hela vägen eftersom de är här en begränsad tid. Men vi remitterar vidare så att patienterna får fortsatt stöd efter de har lämnat oss, säger Anna.
Text Susanne Rosén
Anna Jansson, psykolog, och Emily Brorson, arbetsterapeut, arbetar i ett team inom dagrehabilitering på Stora Sköndal. När patienter som haft en stroke kommer dit görs först en kartläggning som belyser personens hela situation. Utifrån den tas en rehabiliteringsplan fram.
Kognitiva svårigheter kan till exempel handla om försämrat minne eller nedsatt koncentrationsförmåga, eller svårigheter att ta in och bearbeta information.
Efter en stroke behövs ofta så kallade kompensatoriska strategier för att klara vardagen. Strategier avlastar hjärnan så att den inte förbrukar lika mycket energi. Rehabteamet hjälper till att hitta strategier som tar vara på de resurser som finns hos patienten.
Hjärntrötthet är en vanlig följd av en hjärnskada. Många strategier går därför ut på att spara energi under dagen. Här handlar det mycket om att lära sig planera sin tid och komma ihåg att ta pauser.