Har du sjukdom eller funktionshinder som påverkar dig ekonomiskt? Det finns flera ersättningar att söka från Försäkringskassan. Här kan du läsa om ett urval. Du får också tips om vad du bör tänka på när du söker.

För att få någon ersättning måste du söka den själv. Det gäller varje ersättning för sig. I ansökan behöver du själv visa att du verkligen har behov av ersättningen och uppfyller reglerna.

Det krävs alltid att du skickar in rätt intyg. De måste vara så tydliga att Försäkringskassan förstår ditt behov helt och hållet.

Men det går naturligtvis bra att ta hjälp av någon närstående eller annan. Tycker du att det är svårt att söka, kan det vara en god idé att ta hjälp.

Här har vi i Hjärna Tillsammans samlat information om några ersättningar som kan vara aktuella vid förvärvad hjärnskada.

Guide på Försäkringskassans webbplats

På Försäkringskassans webbplats finns ”Guiden för dig med funktionsnedsättning”. Den är till för att hjälpa dig att ta reda på vilka ersättningar som du kanske skulle kunna söka. Du svarar där på några frågor. Sedan kommer en lista på ersättningar.

Tänk på att det inte behöver betyda att du har rätt till alla de ersättningarna. Vad det betyder är i stället att en del personer, i liknande situation som du, har rätt till en eller flera av dem. Guiden är alltså bara tänkt som en hjälp för dig att börja leta. Precis vad just du har rätt till går inte att veta förrän efter det att du sökt någon ersättning.

Guiden för dig med funktionsnedsättning

Sjukpenning

Sjukpenning är tillfällig ersättning från Försäkringskassan medan du är sjuk. Den är i stället för arbetsinkomst som du skulle ha haft. Du kan vara sjukskriven på 25, 50, 75 eller 100 procent.

Fortsätt läsa

De flesta som arbetar får sjuklön från jobbet de två första sjukveckorna. Då kan du få sjukpenning först från vecka tre. I annat fall kan du söka sjukpenning direkt.

För att kunna få sjukpenning behöver du ha någon arbetsinkomst som du går miste om för att du är sjuk. Arbetsinkomsten gör att du har en SGI, sjukpenningsgrundande inkomst. Det är en siffra Försäkringskassan använder för att avgöra hur stor sjukpenning du kan få.

Om du arbetat tidigare men inte gör det nu, går det att fortfarande få sjukpenning så länge du uppfyller vissa krav. Det kallas att du skyddar din SGI. Du skyddar den exempelvis när du är anmäld som arbetssökande och aktivt söker arbete, eller när du är anmäld som sjukskriven.

Din SGI behöver skyddas varje dag. Blir det ett glapp, så förlorar du din SGI helt. Det händer t ex om du inte anmäler dig till arbetsförmedlingen första dagen efter att din sjukskrivning är slut.
Några ersättningar ger SGI-skydd men har regeln att blir man tillfälligt sjuk behåller man samma ersättning. Man kan alltså inte få sjukpenning just då. Men hela tiden med sådan ersättning skyddar man sin SGI för framtiden. Hit hör till exempel studiemedel från CSN.

För att få sjukpenning behöver du alltid ett läkarintyg om hur sjukdomen påverkar din arbetsförmåga. Undantaget är bara de sju första sjukdagarna. Försäkringskassan gör en bedömning om de tycker att läkarintyget verkligen visar att du inte kan arbeta eller söka jobb.

Läkarintyg gäller bara en viss tid. Sedan måste du ansöka om förlängd sjukpenning, och lämna ett nytt intyg. Så se till att alltid ha ett aktuellt läkarintyg. Håll koll på när det går ut. Var ute i god tid med att boka en ny läkartid. Har du minnesproblem på grund av sjukdom, ta hjälp av någon så att du lyckas planera tillräckligt i förväg.

Försäkringskassan kan ha långa handläggningstider. Går ditt gamla intyg ut innan de är färdiga med din nya ansökan, riskerar du att inte få några mer pengar under tiden. Det kan ta många veckor. Därför behöver du tidigt lämna in en ny ansökan med ett nytt läkarintyg.

Är du sjuk länge, höjs kraven för att du ska få sjukpenning. Om du är för sjuk för det jobb du har men skulle kunna sköta något annat jobb, kan Försäkringskassan säga nej till att ge dig sjukpenning. Tanken är att du i stället ska söka ett annat jobb. Ibland kan då Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen tillsammans hjälpa dig att leta något nytt arbete du klarar av.

Mer om sjukpenning, Försäkringskassan

 

 

Sjukersättning

Sjukersättning (som tidigare kallades sjukpension) är till för dig som har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du aldrig kommer kunna arbeta heltid.

Du som inte fyllt 30 kan inte få sjukersättning, utan ska söka aktivitetsersättning i stället (se nedan). Undantaget är om du antagligen aldrig kommer att kunna arbeta ens på deltid. Bara då går det att söka sjukersättning före 30.

Ersättningen är låg. Men har du sjukersättning kan du också söka extra tillägg, ungefär som när man har låg pension.

Fortsätt läsa

Sjukersättning är något annat än sjukpenning. Sjukpenning får man i stället för lön. Sjukersättning, däremot, är som en låg pension. Det är bara för den som inte väntas kunna arbeta i framtiden heller, inte ens med stöd från Arbetsförmedlingen eller på ett skyddat arbete hos till exempel Samhall.

Om du förväntas kunna arbeta på något sätt, men antagligen aldrig på heltid, kan du söka sjukersättning på deltid. Innan du fyllt 30 kan du inte få sjukersättning på deltid. Då ska du i stället söka aktivitetsersättning.

Om du får sjukersättning kan du ha rätt till bostadstillägg.

Har du sjukersättning får du alltid ett förmånsintyg. Det ger pensionärsrabatt på t ex SL. Andra företag kan också välja att ge rabatt.

Normalt får man inte sjukersättning medan man studerar.

När du ansöker om sjukersättning ska du skicka in ett läkarutlåtande (se nedan under ”Läkarintyg och läkarutlåtande”). Du kan också gärna lämna in intyg från arbetsterapeut, de är bra på att bedöma arbetsförmåga.

Efter att du skickat in ansökan, tar det tid för Försäkringskassan att handlägga. Var beredd på att behöva vänta i ett antal månader.

Har du väl fått sjukersättning behåller du den tills vidare, så länge din situation är densamma.

Men det kan hända saker som förbättrar dina möjligheter att arbeta. Du kanske har fått en ny behandling eller ett nytt hjälpmedel. Du kanske börjar studera. Det är ditt ansvar att själv anmäla till Försäkringskassan allt som händer som kan påverka din rätt till ersättningen.

Kanske vill du prova att arbeta lite, men är osäker på om det alls kommer att gå? Kanske arbetar du halvtid och har halv sjukersättning, men nu vill försöka gå upp i arbetstid? Då måste du berätta det för Försäkringskassan.

Har du sjukersättning kan Försäkringskassan kontakta dig med några års mellanrum för att följa upp din situation. Upptäcker de saker du inte berättat för dem, riskerar du att förlora ersättningen helt.

Om du vill kan du vara aktiv i föreningar. Du får till exempel göra lite ideellt eller politiskt arbete, så länge det inte är mer än fem timmar i veckan. Men innan du börjar måste du först anmäla det till Försäkringskassan.

När du fyller 65 försvinner sjukersättningen. Men så länge du är under 65 går det att ta ut ålderspension och samtidigt ha sjukersättning.

Läs mer på forsakringskassan.se

 

Aktivitetsersättning

Aktivitetsersättning är till för dig som inte fyllt 30 år och som inte kommer att kunna arbeta heltid på minst ett år framåt. Den fungerar på liknande sätt som sjukersättning. Men du kan få aktivitetsersättning högst tre år i taget.

Fortsätt läsa

Vid aktivitetsersättning får du lika mycket pengar som vid sjukersättning. Precis som vid sjukersättning får du ett förmånintyg som ger vissa rabatter. Du kan också ha rätt till bostadstillägg.

Den största skillnaden jämfört med sjukersättning aktivitetsersättning endast gäller för ett eller ett par år i taget. Kraven är lägre. Det räcker att du under det närmaste året inte kan arbeta heltid.

Medan du har aktivitetsersättning kan du delta i olika aktiviteter, om du vill. Prata med din handläggare på Försäkringskassan om vilka aktiviteter som kunde vara bra för dig. Det kan till exempel vara rehabilitering. Ibland kan Försäkringskassan betala för någon aktivitet.

Samtidigt som du har aktivitetsersättning får du inte arbeta. Har du ersättningen på deltid, får du förstås arbeta resten av tiden.

Men om du vill prova att arbeta mer kan du få aktivitetsersättningen vilande ett tag. Det betyder att den tar paus, men direkt kommer tillbaka igen om du slutar arbetet. Då slipper du alltså göra en helt ny ansökan.

Om du vill börja studera kan du få behålla aktivitetsersättningen i sex månader. Sedan kan du få den vilande, på samma sätt som om du vill prova att arbeta.

Du måste alltid anmäla till Försäkringskassan i förväg, om du vill prova att arbeta eller studera.

Läs mer om aktivitetsersättning på forsakringskassan.se

Bostadstillägg

För dig med sjukersättning eller aktivitetsersättning finns det ett bostadstillägg. Det kan du söka om du har låg inkomst. Ensamstående kan få mer än gifta och sambor.

Fortsätt läsa

Sjukersättning eller aktivitetsersättning är ofta låg. Bostadstillägget kan bli flera tusen kronor till i månaden. Så du bör alltid försöka söka bostadstillägg också.

Du kan ansöka om bostadstillägg så fort du fått beslut, eller preliminärt beslut, om att du får sjukersättning eller aktivitetsersättning. När du får ett nytt sådant beslut, behöver du lämna in en ny ansökan om bostadstillägg. Gör det inom en månad.

Det spelar stor roll för bostadstillägget om du är ensamstående eller inte. Bor någon mer vuxen än du i bostaden får du mindre pengar, eftersom ni kan dela på kostnaden för boendet.

Hur mycket pengar du kan få beror på vad ditt boende kostar. Det beror också på vad du (och din partner) har för inkomster och sparande.

Du behöver skicka in kopior så att Försäkringskassan kan se din hyra, dina inkomster och annat de använder för att räkna ut hur stort bostadstillägg du kan få. Bland annat behöver de se årsbesked från din bank, och den randiga blanketten som kom med din senaste deklaration.

Skicka inga handlingar i original, bara kopior. Till exempel kan du skicka ett foto av originalet.

Dröj inte för länge med att skicka in ansökan. Har du inte alla kopiorna färdiga kan du skicka ansökan ändå, och lämna det sista lite senare.

Om du får bostadstillägg beviljat, gäller det så länge inget av det som ersättningen baseras på har ändrats. Men händer något som gör att du inte längre har rätt till lika mycket pengar, måste du berätta det för Försäkringskassan inom två veckor. Det kan t ex vara att du får höjd lön eller att du blir sambo.

När du fyllt 65 kan du inte längre få bostadstillägg från Försäkringskassan. Men för pensionärer med låg pension finns ett annat bostadstillägg. Det söker du från Pensionsmyndigheten.

Läs mer på forsakringskassan.se

Merkostnadsersättning

Är det så att du har merkostnader till följd av din sjukdom eller funktionsnedsättning kan du söka merkostnadsersättning (tidigare handikappersättning) från Försäkringskassan. Det kan vara engångskostnader eller återkommande kostnader, till exempel anpassningar, hemtjänst eller inköp av hjälpmedel. Ersättningen gäller enbart sådant du betalar själv. Du kan således inte söka ersättning för behov som redan tillgodoses genom annat samhällsstöd, exempelvis kommunen eller regionen.

Fortsätt läsa

Det är Försäkringskassan som bedömer om merkostnaden är skälig utifrån din speciella livssituation. Så tänk på att förbereda dig noga innan ansökan. Se till att du har ett aktuellt och tydligt intyg från en läkare som känner dig väl och kan beskriva sambandet mellan din funktionsnedsättning och kostnaden.

Dina merkostnader måste vara högre än 12 075 kronor per år (2022) för att du ska kunna få ersättning. Du ansöker om merkostnadsersättning via e-tjänst på Försäkringskassans hemsida/Mina sidor. Här kan du även få hjälp att räkna ut dina merkostnader. Det går också bra att berätta muntligen om dina merkostnader för en handläggare, du anger detta önskemål när du skickar in din ansökan.

Det kan tyvärr vara långa handläggningstider, har du otur tar det upp till ett år innan du får ett beslut. Men du förlorar inga pengar utan har rätt att få ersättningen i efterskott när beslutet väl är fattat. Får du ett negativt beslut har du rätt att överklaga.

Merkostnaderna du kan söka ersättning för delas in i sju kategorier. Exempel på kostnader från Försäkringskassans hemsida:

Hälsa, vård och kost. Till exempel kostnader för mediciner, patientavgifter och specialkost.

Slitage och rengöring. Till exempel slitage av kläder, ökad tvätt och rengöring.

Resor. Till exempel resor med egen bil om du inte kan åka kollektivt eller sjuk- och behandlingsresor som inte ersätts av kommunen eller regionen.

Hjälpmedel. Till exempel inköp eller hyra och försäkring av hjälpmedel.

Hjälp i den dagliga livsföringen. Till exempel kostnader för god man, hemtjänst eller andra insatser som beviljas av kommunen.

Boende. Vid till exempel byte av bostad kan kostnader för ett extra rum eller större bostadsyta som behövs för vårdutrustning, hjälpmedel eller som behandlingsrum vara en merkostnad om kostnaden inte täcks på annat sätt.

Övriga ändamål. Kostnader på grund av en funktionsnedsättning som inte ryms inom kategorierna ovan.

Läs mer på forsakringskassan.se, här kan du även få hjälp att räkna på dina merkostnader och göra din ansökan.

 

Handikappersättning

Tidigare kunde den som har extra kostnader som direkt beror på sjukdom eller funktionsnedsättning söka handikappersättning. Detta bidrag ersattes 2019 av merkostnadsersättning, se ovan.

Om du redan har handikappersättning får du behålla den till det datum som står i ditt beslut (datumet för omprövning). Sedan försvinner den. Därefter måste du lämna in en helt ny ansökan om merkostnadsersättning, se ovan.

Närståendepenning

Om du behöver vara ledig från jobbet för att vårda en livshotande sjuk närstående kan du söka närståendepenning.

Fortsätt läsa

Det gäller om sjukdomen är ett påtagligt hot mot din närståendes liv inom den närmaste tiden.

Med att vårda menas här att vara ett stöd. Det betyder att vara med den sjuke, hemma eller på sjukhus. Det kan också vara att behöva uträtta ärenden åt den sjuke, som att handla mat, hämta ut mediciner eller följa med till läkare.

Närståendepenning kan du få på heltid eller deltid. En familjemedlem kan ha närståendepenning, men även någon annan som står den sjuke nära som en granne eller vän.

Ansök inom tre månader. Du behöver ett läkarutlåtande från den sjukes läkare.

Om flera turas om med att vårda den sjuke kan ni turas om med närståendepenningen. Personen som är sjuk har högst 100 dagar för närståendepenning.

För att du ska kunna få ersättning måste personen ge sitt samtycke på en blankett. Annars behöver det framgå av läkarutlåtandet att personen inte klarar att ge samtycke.

Den som får närståendepenning har rätt att vara ledig från arbetet. Arbetsgivaren kan inte säga nej.

Läs mer på forsakringskassan.se

Kontakt med Försäkringskassan

När du fått ett brev från Försäkringskassan står oftast namn och telefonnummer till någon. Det är handläggaren som arbetar med ditt ärende. Vill du ha kontakt, ring då till just den personen.

Det är olika handläggare för olika ersättning. Handläggarna är specialister på ett område. Det betyder att de kan den sorts ersättning de själva jobbar med.

Ha gärna dina frågor nedskrivna. Då blir samtalet lättare.

Tycker du att det är svårt med telefonsamtal? Vill du hellre träffa någon personligen? Fråga då om du kan få göra det.

Kom ihåg att det finns tolkhjälp att få hos Teletal och Taltjänst.

Läkarintyg och läkarutlåtande

Ett läkarintyg behövs alltid för sjukpenning. Intyget har ett slutdatum.

För sjukpenning räcker det inte att läkaren tycker att du ska vara sjukskriven. Läkaren måste också skriva varför, på ett så tydligt sätt att Försäkringskassan kan hänga med helt och hållet.

Det är väldigt viktigt att du alltid har ett aktuellt sjukintyg. Ska din sjukskrivning förlängas, behöver du ett nytt intyg innan det gamla gått ut. Det är ditt eget ansvar att ordna.

Ett läkarutlåtande är något annat. Det ska du lämna in om du söker t ex sjukersättning eller handikappersättning.

Läkarutlåtandet är en mycket mer detaljerad beskrivning av hela din situation – din sjukdomsbild, hur den påverkar dig i vardagen och vad som kan tänkas gälla för lång tid framåt. Det har inget bestämt slutdatum.

Men andra sakkunniga i vården kan vara bättre på att bedöma vissa delar som är viktiga för det din ansökan handlar om. Det kan vara bra att även de skriver utlåtanden – psykolog, fysioterapeut, arbetsterapeut, dietist, annan specialistläkare etc – som din läkare tar med i det läkarutlåtande som handlar om helheten. Då blir det ofta tydligare för Försäkringskassan.

Du kan be om mer tid

När du sökt ersättning kan Försäkringskassan be dig skicka in fler intyg eller andra uppgifter senast ett visst datum. Det kanske är svårt för dig att hinna få tag i allt till dess.

Då kan du be om att få längre tid. Det går de nästan alltid med på, om du säger till före det datum de satt. Har tiden redan hunnit gå ut när du säger till, blir det mycket svårare.

Kolla alltid med Försäkringskassan

När du har eller söker ersättning finns det regler för vad du får göra och inte. Till exempel får du inte jobba samtidigt som du har sjukpenning för samma tid. Och en del saker kan du få göra, men bara om du frågar Försäkringskassan om lov först. Är du inskriven på Arbetsförmedlingen behöver du stämma av även där i förväg.

Gör du saker utan att ha stämt av med dem, kan du förlora din rätt till ersättning. Det gäller även sådant som du skulle ha fått ja till om du hade frågat i förväg. Du kan till och med behöva betala tillbaka pengar.

Du kanske har egna idéer om vad som skulle vara bra för dig. Du kanske varit sjuk länge men känner att du nu skulle vilja prova att jobba litegrann. Du kanske åtminstone vill prova att träna att vara på en arbetsplats.

Du måste själv säga till varje gång något händer som kan göra att du inte längre har rätt till lika hög ersättning. Exempelvis kan det vara att du får högre lön, att du börjar jobba mer än förut eller att du blivit friskare.

Vet du inte riktigt om det som hänt spelar roll för just din ersättning, kan du säga till ändå för säkerhets skull. Om Försäkringskassan i efterhand upptäcker något som du skulle ha berättat för dem, kan det bli svårare för dig.

Tänk på att har du flera ersättningar så hanteras de av olika handläggare. Så du kan behöva höra av dig om samma sak till flera olika personer.

X