Matvanor

Maten vi äter har stor betydelse för vår hälsa och prestationsförmåga. Ohälsosamma matvanor hör till de faktorer som ökar risken mest för bland annat hjärt- och kärlsjukdom. Kombinationen av ohälsosamma matvanor och en stillasittande vardag bidrar till sjukdom och för tidig död.

I matsituationen kan man behöva beakta att personer som har haft stroke kan ha nedsatt aptit, nedsatt smak, sväljningssvårigheter eller lägre energiförbrukning på grund av ökat stillasittande.

Minskad rörelseförmåga kan bidra till viktuppgång över tid. Övervikt ökar i sin tur risken för typ 2-diabetes, högt blodtryck, höga blodfetter och hjärt- och kärlsjukdomar såsom stroke. Livsmedelsverket har en tallriksmodell för personer som sitter mycket stilla, halva tallriken består då av grönsaker. Grönsaker ger mycket bra näring till kroppen men innehåller mindre energi än t.ex. ris och potatis.

Nedsatt aptit och nedsatt smak kan däremot bidra till viktnedgång över tid och det finns då risk att näringsbehovet inte blir tillgodosett. Är det svårt att äta så är det extra viktigt att maten ger näring och inte bara tomma kalorier.

Kolhydrater tillför kroppen och cellerna energi. Hälsosamma val när det gäller kolhydrater är fiberrik mat såsom grönsaker, rotfrukter, baljväxter, frukt och fullkornsprodukter av bröd, pasta och flingor. Siktat mjöl (vitt bröd och pasta) och sockerrika produkter kan bidra till att det är svårt att hålla vikten i kombination med att de inte tillför näring till kroppen.

Fett tillför kroppen energi precis som kolhydrater men har en rad andra viktiga funktioner i våra kroppar. Vissa fettsyror är vi beroende av att få i oss via maten och därför är det viktigt att välja bra källor till fett. Hälsosamma val är rapsolja, olivolja, fisk av olika slag, avokado samt nötter och fröer.

Protein är viktigt för hela kroppens funktion och brukar kallas för kroppens byggstenar. Bra proteinkällor är fisk, kyckling, ägg, kött och magra mejeriprodukter. Det finns även protein i baljväxter såsom bönor, linser och ärter.

De flesta får i sig för mycket salt vilket är en riskfaktor för högt blodtryck. Det mesta av saltet kommer från livsmedel som charkprodukter, bröd, matfett, ost och färdigmat. Med ett halverat saltintag skulle antalet människor som drabbas av stroke och hjärtinfarkt minska drastiskt.

Hälsosamma val kan vi alla lägga till men i vissa fall kan det finnas behov av mer kvalificerad rådgivning och då kan ni vända er till en dietist. Vid sväljningssvårigheter kan logoped vara till hjälp.

Text från fysioterapeuternas Stark efter stroke

Tallriksmodellen

Illustration från Livsmedelsverket