Hälsosamma matvanor är en del i pusslet att få balans i tillvaron efter en förvärvad hjärnskada. Att träffa en dietist kan vara en bra idé för att få ett bollplank. Dietist Efva Forssell tror på att stötta individen att hitta den egna motivationen. Det är viktigt att utgå från våra egna förutsättningar och behov.
Den som drabbas av stroke eller annan förvärvad hjärnskada har många tuffa utmaningar att hantera. Rehab i olika former, kognitiva och fysiska och psykologiska svårigheter och hjärntrötthet. Man ska komma ihåg att ta sina mediciner, kanske sluta röka och minska alkoholintaget. Att då även lyckas ändra sina matvanor om det skulle behövas kan kännas oöverstigligt.
Det är jättebra att man på något sätt tar dietistkontakt efter en förvärvad hjärnskada, säger Efva Forssell. Hon är dietist med närmare 30 års erfarenhet inom olika diagnosområden och har jobbat med rehabilitering efter hjärnskador.
– Direkt efter man har varit med om den här typen av svåra saker så är man inte alltid mottaglig för information om matvanor. Det är bättre att ta upp det igen lite senare när man har fått mer insikt och acceptans för sin situation.
Se det som är bra
Efva har arbetat både på universitetssjukhus och i primärvården. Idag finns hon på Akademiskt Primärvårdscentrum (APC) i Stockholm. Där jobbar hon med utbildning och vårdutveckling i teamet kring diabetes och endokrina sjukdomar, som även samverkar med stroke- och hjärnskadeteamet.
– Det min erfarenhet har lärt mig är hur viktigt det är att verkligen lyssna på den man har framför sig och den personens förutsättningar och behov, säger hon.
När Efva träffar en ny patient vill hon helst träffa personen minst tre gånger för att kunna erbjuda stöd. Och hon vill inte komma med råd vid det första besöket.
– Då frågar jag hur personen mår och vad som har hänt, och lyssnar. Först vid nästa besök börjar vi med en kartläggning av hur matvanorna ser ut just nu. Det kan handla om att de får göra matdagbok med mobilkameran och berättar hur man ser på sina matvanor.
Om personen orkar kan de också titta på film om allmänna kostråd, till exempel på 1177.se, som kan ge en bra grund att utgå från i samtalet, berättar Efva. Hon tycker det är viktigt att inte fokusera så mycket på vad man gör fel. Det är bättre att titta på det man redan gör bra.
– De allra flesta vet mycket om vad som är hälsosamt och inte. Vi vet vilken mat som ger näring och energi, och vilken mat som vi inte mår bra av att äta för ofta. Det svåra är att få till bestående förändringar, och det blir inte lättare efter man har fått en hjärnskada.
Vad man väljer att äta beror också på vem du är, tillägger Efva. Vilka vanor du har, allergier, övriga sjukdomar, religiösa och etiska ställningstaganden, liksom anhörigas matvanor, din ekonomi och psykiska hälsa påverkar också våra matval.
Okey med samma matval ibland
Hjärntrötthet är vanligt efter förvärvad hjärnskada. Efva konstaterar att det är många saker som påverkar måendet vid hjärntrötthet, maten kan vara en del i helheten för att må bättre.
– Vad du äter, hur du äter och när du äter har betydelse. Att hålla balansen när det gäller matvanor kan fungera som ett staket mot att falla ner i de djupaste trötthetsgroparna. Och om du faller ner ändå, kan dina matval i bästa fall fungera som en stege upp ur gropen.
Att ha en rytm för hur man fördelar sina måltider över dygnet, en norm för hur mycket man äter vid varje måltid, liksom andel grönsaker och dryck är saker att jobba på, enligt Efva.
– Men det är viktigt att inte krångla till det för mycket. Satsa på det som på lång sikt gör störst skillnad för just dig och din hälsa.
Ibland kan det vara jobbigt att variera kosten, måste man äta olika saker till lunch varje dag?
– Om du har en rätt som du gillar som är bra balanserad, så kan du faktiskt äta den varje dag under flera dagar i perioder som är tunga. En bra måltid med bra näringsämnen som du blir mätt av. Till exempel torsk, spenat, lite potatis och sallad. Att äta mer enkelriktat under en period är ingen katastrof. Kanske gör det att du får energi över till annat.
Hitta sin egen motivation
Det Efva tycker är mest glädjande är när hon ser egen idé födas hos patienterna och som blir till något de verkligen tror på. Något som fungerar, ökar hälsa och livskvalitet.
– Då finns förutsättningarna för en bestående förändring.
Efva ger ett exempel. När hon arbetade i primärvården för något år sedan, träffade hon en äldre kvinna som hade haft en stroke. Kvinnan gillade inte grönsaker och att prova nya saker. Men så hade hon ett barnbarn som hon mejlade med. De bestämde sig för att ha en utmaning ihop, att varje vecka äta en ny grönsak som de aldrig testat förut.
– En vecka skulle kvinnan prova kålrabbi, tyckte barnbarnet. Och hon blev helt fast på just det. Att se glädjen och entusiasmen hos kvinnan var så roligt.
Dietister kan man gå till utan remiss i primärvården och det tycker Efva att man ska dra nytta av. De finns på primärvårdsrehab och man kan antingen ta kontakt själv eller be en sköterska eller läkare om remiss.
– Fördelen med remiss är att då blir man kallad. Och det behöver absolut inte vara att man tror att man har ett problem. Vi dietister har en kunskap om helheten och kan vara bollplank om man har funderingar om sina matvanor.
Text Susanne Rosén