Samtalsstöd, goda råd eller en väg till en gemenskap. Hos kommunens anhörigkonsulenter finns ett brett stöd för dig som anhörig. Möt Mikael Nylander som arbetat i rollen sedan 2009. Han välkomnar anhöriga som behöver goda råd, och kan även lotsa vidare till mer stöd eller annan form av vård.
– Det är rätt typiskt att man kommer hit med känslan av att vara ensam i världen om ett visst problem eller en situation.
Här kan du lyssna på intervjun med Mikael
– Mitt uppdrag är att hjälpa de människor som finns runt omkring en person med förvärvad hjärnskada. Allt börjar med att vi möts i ett samtal, säger Mikael Nylander, anhörigkonsulent i Danderyds kommun.
Mikael Nylander tar emot i en anspråkslös lokal ett stenkast från Mörby centrum, norr om Stockholm. Fönstret står öppet för att släppa in dofterna från en grönskande försommar.
– Vi arbetar i kommunal regi och ska finnas nära personerna vi träffar, som något av en fast punkt i tillvaron. Och som anhörigkonsulent har jag fullständig tystnadsplikt och för inga journaler från våra samtal, säger Mikael Nylander.
Ett brett uppdrag
Uppdraget som anhörigkonsulent är milt sagt mycket brett. Hit kan du som anhörig vända dig i allt från mer allmänna vårdfrågor, till goda råd om din unika situation. Många anhöriga har enbart ett behov av att få träffa någon som har tid att lyssna en stund.
– I dag finns en lag som säger att alla kommuner ska erbjuda stöd till anhöriga. Sedan kan titeln på den du möter variera, där vissa kallar sig anhörigstödjare eller anhörigstrateg. Gemensamt är bland annat att vi definierar begreppet anhörig mycket brett.
Kort sagt så är det du själv som avgör om du ser dig som en anhörig. Och att möta en anhörigkonsulent som Mikael Nylander kan vara att hitta en trygg famn.
– Det är rätt typiskt att man kommer hit med känslan av att vara ensam i världen om ett visst problem eller en situation. Då kan det hjälpa mycket att få höra att det finns andra med liknande problem. Men även att bara få prata av sig med någon utomstående, säger Mikael Nylander.
Öppna sig i samtal
Att öppna sig för en utomstående med tystnadsplikt kan många känna som en befrielse, menar han.
– Bara att säga saker högt som du gått och tänkt på kan lätta på en hel del stress. Särskilt för de personer vars livskamrat drabbats av en stroke eller annan förvärvad hjärnskada. Plötsligt befinner de sig i en situation där de gått från att vara jämlikar till att bli vårdare av den andra.
Det är en ny och oväntad situation som väcker många känslor.
– Du kan känna ensamhet och utsatthet. Det är även vanligt att skuldbelägga sig själv för att man inte orkar med. Dessutom finns här en sorg över det liv som inte blev av, till exempel att tillsammans få njuta av barn och barnbarn på ålderns höst.
Vissa har andra personer omkring sig att prata med om detta. Men samtidigt kan det vara svårt att lyfta dessa frågor med en vän.
– Man vill inte älta detta med sina vänner, utan ha sina vänner till så mycket annat än bara problem. Så det kan kännas svårt att hitta någon att prata med.
Samtidigt är varje persons situation unik, eftersom varje relation är unik, betonar han. Han möter allt från anhöriga som levt i en relation med våld till personer som levt i symbios med varandra.
– Att möta någon som bara lyssnar är ofta det första man behöver. Någon som lyssnar utan att komma med smarta infall och förslag.
Väg till bättre mående
Mötet med anhörigkonsulenten blir för många en väg till ett bättre mående. För många anhöriga räcker det att möta Mikael Nylander en enda gång. Andra kommer tillbaka en eller ett par gånger, kanske efter flera månader. Vissa vill träffas en gång i veckan. Här finns ingen begränsning i form av ett visst antal möten.
– För vissa så räcker det med ett samtal och vetskapen om att det finns någon de kan ringa direkt till om de behöver. Här är det dessutom jag som svarar och du slipper gå omvägen via en växel eller tidbokning, säger han.
– Allt beror på hur du är som människa och vilket nätverk som du har omkring dig själv. Där försöker jag också vara till hjälp, att identifiera personer i din närhet som du kan be om hjälp av.
I genomsnitt tar ett samtal cirka en timme, kanske något längre den första gången. Samtalet behöver heller inte ske på plats, det går bra att ringa eller att ses digitalt.
– Här lägger vi fokus på dig som anhörig och ställer frågor som: hur lever du ditt liv, har du ens ett eget liv utanför detta och var hittar du kraften? Den typen av frågor får du inte någon annanstans, särskilt inte om din närstående finns i rummet.
I mötet med vården, eller med en biståndshandläggare, så ligger fokuset ofta helt och hållet på personen med förvärvad hjärnskada. I den situationen blir det svårt som anhörig att dela med sig av sitt mående.
– Situationen kan bli så påfrestande för den anhöriga att man själv blir lite virrig. Det kommer funderingar som: vem är jag och hur hamnade jag här?
– Att möta någon som bara lyssnar är ofta det första man behöver. Någon som lyssnar utan att komma med smarta infall och förslag.
Lotsar vidare
En anhörigkonsulent har varken samma utbildning eller roll som en terapeut, betonar han.
– Snarare kan man likna vårt arbete vid vägledande samtal där du får möjligheten att själv reflektera över din situation. Vår utbildningsbakgrund skiljer sig åt.
I de fall någon anhörig har behov av mer stöd eller annan form av vård så blir anhöringkonsultenten lotsen som leder vidare. Nästa steg kan då vara att träffa en terapeut eller läkare på vårdcentralen, eller att få kontakt med allt från socialkontor till stödgrupper och patientföreningar.
Många tvekar inför att söka hjälp hos en anhörigkonsulent. Vilket också är helt förklarligt då den första tiden ofta präglas av att försöka hitta en fungerande tillvaro och vardag. Det kan ta tid som anhörig att komma till den punkt där man reflekterar över sin egen situation och sitt eget mående. På vägen till insikt är det lätt att både orken och energin tar slut, menar Mikael Nylander.
– Ofta uppstår det många fler konfliktytor i relationen som kan leda till otrevliga situationer som kunde ha undvikits med mer energi.
Att själv se detta hos sig själv är svårt. Och även att medge att det kan vara ett problem. Många upplever det som ett svek mot personen med förvärvad hjärnskada eller demens. De upplever en känsla av att gå bakom ryggen på sin partner.
– Men det är inte så dumt ändå att söka sig hit tidigt. Många upplever att man tappar bort sig själv i den nya situationen. Om det är möjligt, ta upp det med din partner. Berätta att du behöver fylla på din energi genom egna aktiviteter eller samtal, säger Mikael Nylander.
Som anhörig så finns det vissa varningssignaler som är viktiga att se upp för. Som att sömnen blir lidande, en stigande oro och ångest under längre perioder.
– Även att du märker att du slutar ha tid för dina vänner eller egna aktiviteter. Kanske även lusten och orken till dem försvinner. För även om det är en klyscha så stämmer den: om du inte tar hand om dig själv så kommer du inte att orka ta hand om andra, säger Mikael Nylander.
Intervju av
Magnus Trogen Pahlén
Texten i fem punkter
- Anhörigkonsulenter erbjuder stöd och vägledning i svåra situationer till anhöriga till personer med förvärvade hjärnskador. Hos anhörigkonsulenten är det du själv som avgör om du ser dig själv som anhörig.
- Anhörigkonsulenten lotsar också vidare till mer omfattande stöd när det behövs. De har fullständig tystnadsplikt och är inte skyldiga att föra journaler över samtalen.
- Det är viktigt att söka stöd tidigt som anhörig. Några tecken på att du behöver stöd kan vara sömnstörningar, ökad oro och ångest, eller att du tappat intresset för vänner och egna aktiviteter.
- Att öppna upp sig för en utomstående kan vara en befrielse. Många upplever utsatthet, skuld och en känsla av att vara ensam i världen om sitt problem eller sin situation.
- Alla kommuner har ett lagstadgat ansvar att stödja personer som befinner sig i en anhörigsituation. Exakt vilken hjälp som finns kan skilja sig mellan olika kommuner, men det finns nästan alltid en anhörigkonsulent att kontakta.
Sök stöd hos din anhörigkonsulent
Alla kommuner har ett lagstadgat ansvar att stödja personer som befinner sig i en anhörigsituation. Exakt vilken hjälp som finns kan skilja sig mellan olika kommuner, men det finns nästan alltid en anhörigkonsulent att kontakta.
Hos anhörigkonsulenten är det du själv som avgör om du ser dig själv som anhörig.