När hjärnan inte orkar – vad kan det bero på?

 

Många som drabbats av någon form av hjärnskada upplever att de lider av långvarig och onaturlig trötthet, så kallad mental trötthet eller fatigue. Långvarig trötthet är dock vanligt vid många andra tillstånd och sjukdomar och därför kan man behöva mera fakta innan man kan ge rekommendationer hur man ska behandla problemet. De vanligaste brukar förknippas med tre, delvis överlappande syndrom.

Trötthet efter hjärnskada
Varje år drabbas omkring 20 000 svenskar av fatigue, vanligtvis efter neurologiska diagnoser som stroke, narkolepsi, MS eller Parkinson. Tröttheten, olik den vanliga trötthetskänslan, orsakas av att hjärnceller, framför allt i hjärnans relästationer, skadats eller slagits ut helt. Hjärnans olika områden får svårare att kommunicera med varandra. Liknande trötthet kan man också drabbas av om man har cancer eller fått behandling för den eller hormonrubbningar.

Besvären brukar vara värst i början och avtar oftast efter hand. För några blir tröttheten långvarig, oavsett om det varit en lättare eller svårare skada. Sådan uttröttbarhet med behov av lång återhämtning kan lätt misstolkas som lathet och ovilja. Det vanliga är att personer ofta vill göra mer än vad de orkar och det är svårt att inse och förstå hur mycket aktivitetsnivån behöver sänkas för att vardagen ska fungera. Ofta fungerar det bra på förmiddagen men blir allt tröttare ju längre dagen lider. Det finns flera etablerade skattningsskalor för att utreda om man lider av trötthet efter en hjärnskada. Den mest använda instrumentet kliniskt i Sverige är Mental Fatigue Scale, MFS.

Utmattningssyndrom
Utmattningssyndrom orsakas av att individen levt under hög stressbelastning i minst sex månader utan tillräcklig återhämtning. Huvudsymtomen är trötthet och utmattning, men kognitiva störningar såsom problem med uppmärksamhet och minne, sömnproblem och olika kroppsliga symtom är också vanliga. Symtomen utvecklas oftast över månader till år och kan variera i intensitet. Hos vissa sker en självläkning medan andra utvecklar kognitiva störningar som i uttalade fall allvarligt påverkar funktionsförmågan. Även ämnesomsättningen och immunsystemet påverkas. Syndromet skiljer sig från depression vad gäller orsak och behandlingsbarhet.

Ny forskning tyder på att utmattningssyndrom i sin mer uttalade form faktiskt innebär en hjärnpåverkan, med likartad sjukdomsbild som efter en svårare hjärnskakning. Det är heller inte ovanligt att personer som fått mental trötthet efter en lätt hjärnskada och som inte anpassat sig till sina nedsättningar får ytterligare pålagringar eftersom de anstränger sig mera än de egentligen orkar med. De kan då på lång sikt riskera utmattningssyndrom och upplever att de istället för att bli bättre över tid snarare försämras.
Om du misstänker att du lider av en utmattningsdiagnos bör du uppsöka din vårdcentral för en tid hos din primärvårdsläkare som kan guida dig rätt. En etablerad skattningsskala för personer som drabbats av utmattningssyndrom är KEDS

Kroniskt trötthetssyndrom
Vid kronisk trötthetssyndrom kommer tröttheten utan att man drabbats av hjärnskada. Vissa upplever att det föregåtts av en infektion men behöver inte göra det. Karaktäristiskt är en kombination av trötthet och koncentrationssvårigheter tillsammans med generell muskelvärk med stelhet och snabb uttröttbarhet. Ofta används samlingsnamnet ME/CFS (myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrome). Den ska inte förväxlas med trötthet efter hjärnskada och behöver utredas av experter på ME/CFS.
Du kan läsa mera här 

Andra förklaringar eller bidragande faktorer till trötthet
Sjukdomar som man behöver utesluta:

• Anemi

• Infektionssjukdom

• Systemsjukdom

• Hyperparatyreoidism

• Hypotyreos

• Addisons sjukdom

• Muskeldystrofi såsom t.ex. myastenia gravis

• Vitamin B12-brist

• Annan allvarlig psykisk sjukdom (som depression eller agorafobi)

• Sömnapnésyndrom

• Samt borrelia är exempel på sjukdomar som kan ge trötthet som symptom

Faktorer som kan förstärka trötthet men kanske också är lättast att påverka

• Depression medför för de flesta att man känner sig trött och saknar lust att göra saker. Ofta mår man sämst på morgonen och bäst mot kvällen.

• Dåliga matvanor – det är viktigt att man äter regelbundet och får i sig näringsriktig kost för optimera sin energinivå och hålla den jämn över hela dagen.

• Nedsatt kondition – inte helt ovanligt att man slutar träna efter att man fått en hjärnskada. Försök röra dig minst 30 minuter om dagen

• Mediciner som ger trötthet – t.ex. brukar epilepsimediciner ofta ger trötthet som biverkan

• Oro – man kan få hjälp att hantera oroliga tankar hos psykolog med KBT inriktning

• Stress – medveten närvaro eller mindfulness kan hjälpa

• Smärta – ger ofta trötthet och även koncentrations- och minnesstörningar

• Sömnstörningar – vänd inte på dygnet utan försök att komma i säng samma tid varje kväll

X