Att inte känna sig nöjd med sexlivet efter en stroke är väldigt vanligt, säger professor Kerstin Fugl-Meyer på telefon från hemmet i Köpenhamn. ”Men det finns hjälp att få, det är viktigt att veta.”

Frågan om sexuell hälsa och stroke är komplex, konstaterar Kerstin Fugl-Meyer. Funktionsnedsättningarna efter en stroke kan se olika ut och många olika faktorer¬ spelar in – medicinska, psykologiska och sociala.

– Ofta är det de emotionella svårigheterna efter en stroke som ger sexuella problem snarare än de rent medicinska. Hur man upplever sexlivet beror också på i vilken fas i livet den som drabbas av stroke befinner sig i, och om man lever i en parrelation eller inte.

Kerstin Fugl-Meyer är adjungerad professor i socialt arbete, inriktning klinisk sexologi, vid Karolinska Institutet och är knuten till Karolinska universitetssjukhuset. Under hela sitt yrkesliv har hon som forskare och i sitt arbete med patienter på kliniker och öppenvårdsmottagningar ägnat sig åt frågor kring sexuell hälsa och livstillfredsställelse.

– Min forskning har ofta varit kopplad till rehabiliteringsprocessen vid allvarliga fysiska sjukdomar och funktionsnedsättning. Redan under mina studier till socionom så upplevde jag att arbetet med sexuella hälsa saknades i vården. Jag vill se frågorna om sexuell hälsa som en del i helheten i rehabiliteringen.

Vissa upplever positiva förändringar

Det har visat sig att det är ganska små skillnader mellan män och kvinnor hur de upplever den sexuella tillfredsställelsen efter stroke. Man har i forskningsstudierna också sett att det många gånger är partnern som har det svårast, och singlarna, berättar Kerstin Sjögren Fugl-Meyer.

– Här spelar ju även andra saker in. Ofta ändrar man sina roller i en parrelation efter en stroke. Den anhörige får ta mer ansvar och blir trött och har mindre tid för sig själv, och man kan känna sig mer ensam. Därför måste även partnern inkluderas i vården och i rehabiliteringen. Är man singel så kan stroken påverka självkänslan och bli ett hinder för att söka nya relationer, om man vill ha det.

Glädjande är att det finns de som upplever positiva förändringar i sexlivet efter stroke. De berättar att de känner en större intimitet trots svårigheterna och att förhållandet har blivit djupare. Och det, menar Kerstin Fugl-Meyer, är bra att veta för att kunna hjälpa patienter och deras partner.

– De här paren som upplever positiva förändringar beskriver att man tar sig mer tid med varandra och kan tala om sexualiteten på ett annorlunda sätt än innan stroken. Det gör det lättare att gå vidare och hitta nya vägar i samlivet.

Vanliga problem

Mer konkret, vad är det då för typ av sexuella problem som kan uppstå efter en stroke? Jo, många upplever nedsatt lust och problem med erektion om man är man och så kallad genital respons för kvinnor.

Förlamning och nedsatt känsel som kan uppstå efter stroke påverkar också den sexuella hälsan. De vanliga riskfaktorerna, som patienten kanske haft redan före stroken, till exempel högt blodtryck eller diabetes kan i sig ge sexuella problem. Likaså kan depression och ångest som är vanligt efter stroke påverka parförhållandet och sexlivet. Mediciner kan ha biverkningar som påverkar den sexuella hälsan.

– Som sagt, det är komplext, och individuellt. Det behövs en strategi för hur man ska handskas med dessa olika faktorer för att kunna hjälpa till, säger Kerstin Fugl-Meyer.

Vårdpersonal bör ta upp frågan

Vårdpersonal bör ta upp frågan Trots att det är så många som drabbas av stroke varje år så finns det enligt Kerstin Fugl-Meyer fortfarande utbildnings- och kunskapsluckor i vården när det gäller sexuell hälsa kopplat till strokerehabilitering.

– Initiativen till samtalen om sexuell hälsa bör komma från personalen, det har vi sett i våra studier att både den strokedrabbade och partnern önskar. Det är svårare för patienter och anhöriga att lyfta de här frågorna.

Vem som ska ta upp frågan om sexuell hälsa med patienten och eventuell partner beror lite på var man vårdas.

– Vid kortare vård tycker jag att ett bra tillfälle att lyfta frågan är vid utskrivningen. Då berättar läkaren om biverkningar av mediciner och det kan vara naturligt att även nämna sexuell hälsa.

Är man på en rehabiliteringsavdelning finns ett multiprofessionellt team, då ser det annorlunda ut. Det kan vara någon som har vidareutbildning i sexologi. Till exempel kurator. Men kuratorn behöver ändå ofta samarbeta med läkare, arbetsterapeut och andra i teamet med dessa frågor kring sexualitet och samlevnad. 

– Även om många har det svårt med den sexuella hälsan efter en stroke, så är det viktigt att veta att det finns möjligheter och hjälp att få för sexuell problematik, avslutar Kerstin Fugl-Meyer.

Av Susanne Rosén

Vart vänder man sig för att få hjälp med sexuell hälsa efter en stroke?

Har man kontakt med ett rehabteam så börja där och prata med någon du har förtroende för. Annars är det vårdcentralen, där det kan vara en läkare, strokesjuksköterska, kurator eller psykolog som kan hjälpa till.

Sexologisk öppenmottagning eller kommunal familjerådgivning är bra alternativ, de har också mycket kunskap och är kunniga på att handskas med förändringar i livet.

X