Många som drabbats av någon form av hjärnskada upplever att de lider av långvarig och onaturlig trötthet, så kallad mental trötthet eller fatigue. Det kan även vara vanligt vid många andra tillstånd och sjukdomar. Därför kan man behöva mera fakta innan man kan ge rekommendationer hur man ska behandla problemet.

Varje år drabbas omkring 20 000 svenskar av fatigue, vanligtvis efter neurologiska diagnoser som stroke, narkolepsi, MS eller Parkinson. Tröttheten – olik den vanliga trötthetskänslan – orsakas av att hjärnceller, framför allt i hjärnans relästationer, skadats eller slagits ut helt. Hjärnans olika områden får svårare att kommunicera med varandra. Liknande trötthet kan man också drabbas av om man har cancer eller fått behandling för den eller hormonrubbningar.

Besvären brukar vara värst i början och avtar oftast efter hand. För några blir tröttheten långvarig, oavsett om det varit en lättare eller svårare skada. Sådan uttröttbarhet med behov av lång återhämtning kan lätt misstolkas som lathet och ovilja. Det vanliga är att personer ofta vill göra mer än vad de orkar och det är svårt att inse och förstå hur mycket aktivitetsnivån behöver sänkas för att vardagen ska fungera. Ofta fungerar det bra på förmiddagen men blir allt tröttare ju längre dagen lider. Det finns flera etablerade skattningsskalor för att utreda om man lider av trötthet efter en hjärnskada. Den mest använda instrumentet kliniskt i Sverige är Mental Fatigue Scale, MFS.

 

Faktorer som kan orsaka trötthet men som också kanske kan påverkas

  • Depression. Ofta mår man sämst på morgonen och bäst mot kvällen.
  • Dåliga matvanor – det är viktigt att äta regelbundet och få i sig näringsriktig kost, jämnt över hela dagen.
  • Nedsatt kondition – inte ovanligt att man slutar träna efter att man fått en hjärnskada. Försök röra dig minst 30 minuter om dagen.
  • Mediciner – t.ex. brukar epilepsimediciner ofta ge trötthet som biverkan.
  • Oro – man kan få hjälp att hantera oroliga tankar hos psykolog med KBT inriktning.
  • Smärta – ger ofta trötthet och även koncentrations- och minnesstörningar.
  • Sömnstörningar – vänd inte på dygnet utan försök att komma i säng samma tid varje kväll.

Att leva med hjärntrötthet

Anneli Torsfeldt Heikenborn är ”professionell strokesurvivor” och en av Hjärna Tillsammans kamratstödjare. Förutom detta så har Anneli egen erfarenhet och en god kunskap kring ämnet hjärntrötthet.

Här nedan hittar du ett reportage med Anneli där hon, bland annat, delar med sig av sin erfarenhet samt sina strategier kring hjärntrötthet. Du hittar här även en film från Strokedagen 2019 där Anneli höll ett seminarium i ämnet.

Reportage med Anneli

“Det blev inte som jag tänkt, men det blev bra ändå!”
Anneli berättar om livet efter en stroke, hjärntrötthet och vikten av att finna balans i vardagen.

Hela Artikeln

X