Efter en förvärvad hjärnskada, till exempel en stroke, kan den som drabbats få afasi. En person med afasi har i olika grad svårt att göra sig förstådd via tal och skrift. Det blir besvärligare att hitta rätt ord och att formulera det man vill säga.

För omgivningen är det svårt att uppfatta vad den som har afasi vill uttrycka. Den som fått afasi kan också ha problem med att läsa och att förstå vad andra säger. Förmågan att räkna och känna igen siffror, exempelvis telefon- och gatunummer kan också påverkas.

Afasi är en osynlig funktionsnedsättning som radikalt förändrar livssituationen för den som drabbas, och för de närstående. Att inte kunna kommunicera och delta i sociala sammanhang, familjeliv och arbete på lika villkor är mycket frustrerande och kan skapa en känsla av utanförskap.

Vid stroke får cirka 1/3 afasi i samband med insjuknandet. Afasin är som regel störst den första tiden. Ungefär hälften av de som har afasi i akutskedet får bestående besvär och ca 25 % blir helt återställda. 25 % av de med afasi i akut skede är så sjuka att de avlider av sin stroke. Med hjälp av träning och hjälpmedel finns goda möjligheter att förbättra livssituationen vid afasi.

Afasi, dysartri och apraxi

Dysartri innebär en motorisk talpåverkan, till exempel att personen har svag eller skrovlig röst och har svårt att artikulera.  Personen kan fortfarande läsa, skriva och förstå vad omgivningen talar om utan problem.

Apraxi innebär att man inte med viljan kan aktivera och styra sina rörelser, till exempel tunga och läppar. Det gör det svårt att forma ord, härma miner och att uttrycka sig med kroppsspråk. Omgivningen kan i och med det få svårt att tolka vad personen vill förmedla. Afasi, dysartri och apraxi kan förekomma samtidigt.

Vid afasi får man svårt att:

  • Prata, hitta rätt ord och språkljud.
  • Tolka och förstå vad andra säger.
  • Förstå texter.
  • Stava och formulera sig i skrift. 
  • Kommunicera med omgivningen.
  • Arbetsminnet kan påverkas.

 

Detektiv på jakt efter språket

“Det är lite som detektivarbete att söka ledtrådar till varje persons alldeles egna sätt att kommunicera” – säger logopeden Kerstin Gustafsson.

Hela artikeln

Få flyt i kommunikationen

Hur gör jag när jag ska prata med någon som har svårt att uttrycka sig? Går det att komma vidare? Hjärna Tillsammans utbildning ger svar på frågor och visar möjligheter.

Hela artikeln

X