Nyhet

Vill hjälpa patienter att hitta rätt i kedjan

För Stora Sköndal har projektet Hjärna Tillsammans varit en möjlighet att samarbeta över verksamhetsgränser. Vårdgivare inom vårdvalet är i andra sammanhang konkurrenter om patienterna, vilket kan försvåra ett samarbete.

– Jag tror att det bara är positivt att vi träffas i det här forumet där vi jobbar tillsammans. Och det har varit väldigt roligt, säger Lotta Sellergren som varit med i projektet ända från starten.

Stroke och hjärnskada är Stora Sköndals största patientgrupper. Kliniken är en godkänd vårdgivare inom vårdval neurologi och tar emot patienter på remiss från Stockholms läns landsting. Flera sådana vårdgivare är aktörer i Hjärna Tillsammans.

Stora Sköndals förhoppning med projektet var att lättare kunna hjälpa patienter att hitta rätt aktiviteter senare i rehabiliteringskedjan, och framför allt när den planerade rehabiliteringen tar slut.

– Det ingår i vårt uppdrag att se över den fortsatta rehabiliteringen framåt, och också tipsa om möjliga aktiviteter utanför vården.

Inför utskrivning berättar klinikens kuratorer om patientorganisationernas verksamhet och andra träffar, och förmedlar kontakt.

– Det kan vara ganska svårt att få grepp om vad det finns för utbud. Det är lättare att hitta informationen när den finns samlad. När hemsidan är helt utbyggd blir den ett jättebra redskap för våra patienter och medarbetare, säger Lotta Sellergren.

Fördelar och nackdelar

Hon tycker att det varit många andra fördelar med att vara med i Hjärna Tillsammans också.

– Man har fått en bra omvärldsbevakning på köpet då vi fungerat som ett sorts nätverk. Det kan vara svårt för oss att förstå olika verksamheters uppdrag och avtal och möjligheter att stödja patienten – hur svårt måste det då inte vara för patienten och närstående?

Men engagemanget i projektet har också nackdelar.

– Framför allt att det kostar tid och resurser. Jag var med mycket i början, men fick dra ned på det markant. Sedan delade vi upp det på flera. Annars hade det inte gått.

Nu är fyra personer från Stora Sköndal med i olika nätverksgrupper i Hjärna Tillsammans.

– Det har varit bra att flera av oss känner till vad som händer i projektet. När vi blev flera har vi lättare kunnat frigöra den tid som behövts. Visst, det är en prioritering. Men vi såg ett värde i att vara med. Och de medarbetare som varit med i arbetsgrupper har tyckt att det varit stimulerande och utvecklande.

Utmaningar

Nu är projektet inne på sitt sista halvår. Mycket har hänt, men en del saker har gått trögare än Lotta Sellergren från början väntade sig.

– Jag upplever att i ett så stort landsting, med så många olika aktörer, behöver ett så här stort projekt tid på sig att etableras. Det är svårt att veta hur man ska organisera det. Projektet skulle behöva några år till för att landa.

Att nå ut till målgruppen är en utmaning.

– Trots att behovet verkligen finns, är det svårt att nå fram till dem som skulle behöva den här verksamheten bäst. Det var svårare att få till samtalsgrupper och aktiviteter än jag hade trott.

– Mycket ligger i sakens natur. Har man en hjärnskada är det svårare att ta till sig information. Så det är svårt att nå fram genom att skicka flyers eller skriva information på en hemsida. Ofta måste det vara en personkontakt, säger Lotta Sellergen.

Hon ser också saker som i stället överträffat hennes förväntningar.

– Hemsidan är jättebra. Om man framöver har mindre resurser så är det den som ska prioriteras, tycker jag. Det finns ett jättestort värde i att hålla den aktuell.

Åren i projektet har också varit givande för Lotta Sellergren personligen.

– Det är inspirerande att träffa och bygga nätverk med människor som brinner för det här, och är dedikerade att göra något. Många vill att det här ska bli bra, även om det inte är så lätt att genomföra. Det syns att det finns mycket energi och kraft.

TEXT: LINNEA LINDBLAD

Läs reportaget från tisdagsträff om känselträning på Stora Sköndal i oktober 2018

X