Ny utbildning i kommunikationsstöd

Träffar du personer som har svårt att kommunicera? Du kanske arbetar inom vård och omsorg, eller har en närstående med t ex afasi? Snart kommer en ny utbildning framtagen av Hjärna Tillsammans just för dig.

Hur gör jag när jag ska prata med någon som har svårt att uttrycka sig? Om vi inte förstår varandra, går det att komma vidare? Utbildningen ger svar på sådana frågor och ger nya möjligheter.

Den är alldeles gratis. Du kan gå den var som helst. Det räcker att du kan se en dator eller en smart telefon. Ingen lärare krävs. Du behöver inga förkunskaper.

Utbildningen består av en serie korta filmer. Du kan se dem i följd vilket tar en halvtimme, eller dela upp dem på flera gånger.

Framtagen gemensamt inom Hjärna Tillsammans

En arbetsgrupp inom Hjärna Tillsammans har gemensamt arbetat fram utbildningen. De är logopeder och tillhör olika verksamheter som ingår i projektet.

– Det är tur att det satts till resurser från Hjärna Tillsammans och Allmänna arvsfonden. Annars hade den här utbildningen inte existerat, säger Kerstin Gustafsson.

Hon arbetar på Afasiföreningen och Danderyds sjukhus, och ingår i gruppen. Det gör även Kajsa Söderhielm från Rehabiliteringsmedicinska kliniken Stockholm, Danderyds sjukhus.

– Det kostar en hel del att ta fram filmer. Och det finns nästan inga fonder som ger pengar till sådant som rör vuxna med förvärvad hjärnskada. För barn finns det mycket mer, fortsätter Kerstin Gustafsson.

– Inom områden som motorik finns det mycket satsningar och bidrag, men inte inom kommunikation, berättar Kajsa Söderhielm.

Flera i gruppen lär ut kommunikation till vårdpersonal. Men detta är första gången de kunnat göra något som kan spridas utanför den egna verksamheten.

– Det har varit bra att vi varit flera i det här arbetet. Vi har haft tid att tänka tillsammans. Därför är det bra att Hjärna Tillsammans finns, tycker Kajsa Söderhielm.

– Det är en styrka att vi i gruppen kommer från olika verksamheter. Vi ser personerna i olika skeden, säger Kerstin Gustafsson.

– Kerstin, du träffar ju anhöriga också, säger Kajsa Söderhielm.

Språkligt starkare tar ansvaret

Filmerna lär ut en samtalsmodell som från början utvecklats i Kanada: Supported Conversation for Adults with Aphasia.

– Den första huvuddelen är den attityd vi har när vi möter personer med kommunikationssvårigheter. Den andra är vilka verktyg vi har för att överbrygga svårigheterna, berättar Kajsa Söderhielm.

Rätt attityd, enligt den här metoden, är att jag som den språkligt starkare parten tar ansvar för hela kommunikationen. Jag ska både göra mig förstådd och ge den andra personen möjlighet att uttrycka sig.

Det är allt för vanligt att lämpa över till den med kommunikationssvårigheter att lösa problemen. Men det fungerar dåligt.

– Många med hjärnskada har svårt att ta initiativ till andra metoder att göra sig förstådd, som att rita. Det är speciellt svårt för den som nyligen fått sin skada, säger Kerstin Gustafsson.

Att ta ansvar för hela kommunikationen betyder att den språkligt starkare parten behöver jobba i flera steg.

– Först ska jag göra mig förstådd. Sedan ska jag ge den andre möjlighet att uttrycka sig. Jag ska alltså erbjuda ett sätt att svara som fungerar. Steg tre är att stämma av att vi förstått varandra, förklarar Kajsa Söderhielm.

Låg kunskap om hur man kommunicerar

De ser ett stort behov av de nya filmerna.

– För alla oss inom vård och omsorg är kommunikation ett av våra mest grundläggande arbetsredskap. Det är jätteviktigt att det fungerar i alla yrken, säger Kajsa Söderhielm.

– En patient har rätt att vara delaktig i sin vård. Men det kan man inte vara, om personalen inte kan kommunicera med en, säger Kerstin Gustafsson.

Till exempel i hemtjänsten behöver man ta reda på vilka inköp personen vill ha hjälp med. Eller så kan man få en känsla av att personen har ont, men lyckas inte fråga var.

– Kommunikationsnedsättningar påverkar ju hela livet för den som har det. Men generellt är kunskapen väldigt låg, både om vad det är och hur man kan bemöta det, säger Kajsa Söderhielm.

Det kan även gälla mer specialiserad vård.

– Kuratorer och psykologer kan ofta inte ge kommunikationsstöd. Personer med afasi blir därför exkluderade från sådan vård, konstaterar Kerstin Gustafsson.

– Jag känner inte till en enda terapeut på stan som skulle ta emot en patient med afasi, säger Kajsa Söderhielm.

Vissa saker brukar anses självklart att personalen i vård och omsorg ska kunna, som grundläggande hygienteknik. För förflyttningar finns ett så kallat körkort.

– Då finns regelbundna utbildningar, och ett kompendium som man kan slå i. Det borde vara lika viktigt att personalen har kompetens inom kommunikation. Men att man behöver lära sig sådant sitter inte i väggarna, säger Kajsa Söderhielm.

Att nå fram på andra sätt än med vanligt tal kräver alltid tid. Idag är stora delen av vården och omsorgen hårt tidsstyrd.

– Tid är jätteviktigt. För att kunna kommunicera bättre behöver man lära känna personen. Det stora problemet i dag är tidsbrist. Och det gäller inte minst de verksamheter som ingår i vårdvalet, konstaterar Kerstin Gustafsson.

Men att lära sig kommunikationsstöd kan vara en investering. Det kan spara tid i framtiden.

– Man kan få grundproblemet hos den enskilda patienten klart för sig, när man till slut börjar kunna nå fram till varandra. På sikt kan man vinna en massa tid, berättar Kajsa Söderhielm.

Korta filmer som ska inspirera

Utbildningen består av sju korta filmer som visar vardagliga scener och ger förslag på hur man kan lösa situationen. De som spelar personerna med afasi kommer från Afasiföreningen och har egen skada.

– Film är ett snabbt och bra sätt att få ut kunskap. De korta filmerna är lätta att ta till sig, oavsett vilken utbildning man har och även om man inte kan svenska så bra, säger Kerstin Gustafsson.

Totalt tar det en halvtimme att se alla filmerna. Men de är gjorda så att man också kan se någon film i taget, när man har en stund över, och sedan se nästa film en annan dag. De är tänkta att kunna användas till exempel vid på ett möte i hemtjänsten.

– Det är många fördelar med att se dem tillsammans. När man blivit uppmärksam på problemet kan man diskutera med sina kolleger vad man kan göra åt det, föreslår Kerstin Gustafsson.

Filmerna är en nybörjarkurs och samtidigt en fortsättningskurs.

– När man sett dem en gång har man tagit ett första steg. Sedan måste man träna i verkligheten, och reflektera. Idealt är att sedan se filmerna igen, då kommer man att se nya saker, säger Kajsa Söderhielm.

Filmerna är tänkta att inspirera och ge modet att ta ansvar för en bra kommunikation, även när det finns hinder.

– Ofta handlar det att man inte vågar, och tar inte det första steget. Det här är något man måste lära sig hela tiden. Man måste prova, och märka vad som fungerar och inte. Man blir aldrig fullärd, säger Kerstin Gustafsson.

– Det ligger något väldigt viktigt i att som samtalspartner utstråla: Jag tror att det kan gå, det är värt ett försök. Och att inte bara prata med den anhörige istället för med patienten, säger Kajsa Söderhielm.

På arbetsplatser med mycket internutbildningar kan personalen få lära sig kommunikationsstöd – om där dessutom finns logopeder som kan just det området. I praktiken innebär det specialiserade medicinska kliniker. I omsorgen är sådan personalutbildning inte så vanlig.

– Men det finns ett sug efter den här kunskapen. De som arbetar med personer med afasi vill få verktyg, säger Kajsa Söderhielm.

– Jag hoppas att de nya utbildningsfilmerna kommer att användas på omsorgsboenden och särskilda boenden i kommuner, säger Kerstin Gustafsson.

Ska användas inom hela Hjärna Tillsammans

I ett första steg ska nu den här utbildningen erbjudas all personal inom verksamheterna som ingår i Hjärna Tillsammans – föreningar, vårdgivare och andra aktörer. Filmerna kommer också att finnas på Hjärna Tillsammans webbplats, fria att använda för alla som vill lära sig kommunikation.

Logopederna ser gärna att kunskapen också sprids utanför vården, till fler verksamheter där man möter människor med olika typer av problem.

– Det finns så många andra aktörer som borde ha den här kompetensen. Inte minst polis och rättsväsende, som kan träffa många med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som kan ge språksvårigheter, säger Kerstin Gustafsson.

– Man kan bli helt mörkrädd över kunskapsläget där, tillägger Kajsa Söderhielm.

Metoden är framtagen för personer med medelsvår till svår afasi. Men eftersom den handlar om att skapa struktur i samtalet, kan den användas i alla möjliga situationer där kommunikationen krånglar. Samma grundläggande verktygslåda fungerar även vid dåliga kunskaper i svenska.

– Om alla gjorde detta i sina äktenskap skulle vi ha färre skilsmässor, säger Kajsa Söderhielm.

TEXT: LINNEA LINDBLAD

X