Ny utbildning i kommunikationsstöd

Hur gör jag när jag ska prata med någon som har svårt att uttrycka sig? Om vi inte förstår varandra, går det att komma vidare? Hjärna Tillsammans har tagit fram en utbildning som ger svar på sådana frågor och ger nya möjligheter.

Den består av en serie korta filmer. De kan ses i följd vilket tar en halvtimme, eller delas upp på flera gånger.

Filmerna lär ut en samtalsmodell som från början utvecklats i Kanada. Den går ut på att som språkligt starkare part inte lämpa över på personen med kommunikationssvårigheter att lösa problemet, utan själv ta ansvar för hela kommunikationen. Då är det tre steg man ska ta ansvar för.

– Först ska jag göra mig förstådd. Sedan ska jag ge den andre möjlighet att uttrycka sig. Jag ska alltså erbjuda ett sätt att svara som fungerar. Steg tre är att stämma av att vi förstått varandra, förklarar Kajsa Söderhielm.

Framtagen av logopeder

Hon är logoped på Rehabiliteringsmedicinska kliniken Stockholm, och ingår i den nätverksgrupp som gemensamt arbetat fram utbildningen. Gruppen består av logopeder från olika aktörer i projektet.

– Det är tur att det satts till resurser från Hjärna Tillsammans och Allmänna arvsfonden. Annars hade den här utbildningen inte existerat, säger Kerstin Gustafsson, logoped på Afasiföreningen.

Flera i gruppen lär ut kommunikation till vårdpersonal. Men detta är första gången de kunnat göra något som kan spridas utanför den egna verksamheten.

– Det har varit bra att vi varit flera i det här arbetet. Vi har haft tid att tänka tillsammans. Därför är det bra att Hjärna Tillsammans finns, tycker Kajsa Söderhielm.

– Det är en styrka att vi i gruppen kommer från olika verksamheter. Vi ser personerna i olika skeden, säger Kerstin Gustafsson.

– Kerstin, du träffar ju anhöriga också, säger Kajsa Söderhielm.

Påverkar hela livet

Utbildningen är framtagen för att kunna användas mycket brett. I ett första steg kommer alla aktörer inom Hjärna Tillsammans att erbjuda den till hela sin personal.

– Kommunikationsnedsättningar påverkar ju hela livet för den som har det. Men generellt är kunskapen väldigt låg, både om vad det är och hur man kan bemöta det, säger Kajsa Söderhielm.

Det är allt för vanligt att lämpa över till den med kommunikationssvårigheter att lösa problemen. Men det fungerar dåligt.

– Många med hjärnskada har svårt att ta initiativ till andra metoder att göra sig förstådd, som att rita. Det är speciellt svårt för den som nyligen fått sin skada, säger Kerstin Gustafsson.

Behövs i vård och omsorg

De ser ett stort behov av de nya filmerna.

– För alla oss inom vård och omsorg är kommunikation ett av våra mest grundläggande arbetsredskap. Det är jätteviktigt att det fungerar i alla yrken, säger Kajsa Söderhielm.

Till exempel i hemtjänsten behöver man ta reda på vilka inköp personen vill ha hjälp med. Eller så kan man få en känsla av att personen har ont, men lyckas inte fråga var.

– Jag hoppas att de nya utbildningsfilmerna kommer att användas på omsorgsboenden och särskilda boenden i kommuner, säger Kerstin Gustafsson.

Att nå fram på andra sätt än med vanligt tal kräver alltid tid. Idag är stora delen av vården och omsorgen hårt tidsstyrd. Men att lära sig kommunikationsstöd kan vara en investering.

– Man kan få grundproblemet hos den enskilda patienten klart för sig, när man till slut börjar kunna nå fram till varandra. På sikt kan man vinna en massa tid, berättar Kajsa Söderhielm.

Lätta att ta till sig

Filmerna visar vardagliga scener där något kommunikationsproblem uppstår, och ger förslag på hur man kan lösa situationen.

– Film är ett snabbt och bra sätt att få ut kunskap. De korta filmerna är lätta att ta till sig, oavsett vilken utbildning man har och även om man inte kan svenska så bra, säger Kerstin Gustafsson.

De är tänkta att inspirera och ge modet att ta ansvar för en bra kommunikation, även när det finns hinder.

Filmerna kan ses var som helst med en dator eller en smart telefon. Logopederna rekommenderar ändå att se dem tillsammans med kolleger, och sedan diskutera.

– När man sett dem en gång har man tagit ett första steg. Sedan måste man träna i verkligheten, och reflektera. Idealt är att sedan se filmerna igen. Då kommer man att se nya saker, säger Kajsa Söderhielm.

TEXT: LINNEA LINDBLAD

X