Förhållningssätt i vardagen

Förhållningssätt för att underlätta vardagen

Ett av de initiativ som ryms inom Hjärna Tillsammans utbildningsinsatser går under arbetsnamnet rehabiliterande förhållningssätt och har syftet att främja delaktigheten i livet för personer med förvärvad hjärnskada.

Själva begreppet rehabiliterande förhållningssätt har inte varit helt lätt att definiera. Det menar Karin Varcoe Orhem, fysioterapeut på Neurologiska rehabiliteringskliniken, Stora Sköndal.

– Vi har diskuterat ett antal olika begrepp, men målet är att ge bättre verktyg till personal och närstående till en person som lever med förvärvad hjärnskada. Allt för att den personen ska kunna öka delaktigheten i sitt eget liv, säger hon.

I de flesta fall handlar det om att ge tips och råd inför dagliga situationer. Ett enkelt exempel är om en närstående ständigt hjälper till vid påklädning. Sker det rutinmässigt varje dag så får personen med en hjärnskada inte möjligheten öva sin egen förmåga. Men med ett rehabiliterande förhållningssätt ökar möjligheten att själv ta makten.

Agera lyhört

Målgruppen för utbildningen är närstående, hemtjänst och personliga assistenter.

– Det är dock viktigt att vi inte kommer med pekpinnar, utan visar genom exempel hur man kan agera lyhört och i enlighet med den enskildes önskemål, säger Anna Rudenhammar, arbetsterapeut och operativ chef, Rehab Station Stockholm.

Förhållningssättet bör också vara anpassat till situationen. För personer med förvärvad hjärnskada är det vanligt att känna en ökad trötthet och en minskad uthållighet.

– Då gäller det att prioritera rätt saker under dagen. Är målet att ta en fika på stan med en kompis så kan det vara rätt att just den dagen hjälpa till lite extra med kläderna, säger Anna Rudenhammar.

I ett första steg planeras utbildningen bli en eller flera filmer som visar upp exempel på situationer där ett rehabiliterande förhållningssätt kan hjälpa. Hittills har de spånat fram ett antal olika scener som nu bollas med personer som själva har en förvärvad hjärnskada.

– Det är viktigt att testa våra tankar och idéer på dem så situationerna är förankrade i verkligheten, säger hon.

Underlätta ansträngande situationer

Bland scenerna finns en släktmiddag. En situation som ofta innebär en extra ansträngning både för den med en förvärvad hjärnskada och den närstående. Till exempel kan den drabbade uppleva svårigheter att äta, spilla lätt och ha svårt med koordinationen.

– Då kan det vara bättre att själv äta innan middagen. Och varför inte se till att anlända först för att ta emot en person i taget och på så sätt hantera nya intryck lite lättare. Det kan underlätta en ansträngande situation, säger Anna Rudenhammar.

Ett rehabiliterande förhållningssätt överbryggar flera olika områden, som bemötande och även kommunikation, menar Karin Varcoe Orhem.

– Det kan vara något så enkelt som att våga fråga: Hur vill du att vi ska göra om du spiller på skjortan? Och vill du att jag tolkar om någon har svårt att förstå vad du säger?

Bristvara

Idag finns en brist av liknande utbildningsmaterial för närstående, hemtjänst och assistenter. Istället handlar det om att hantera varje uppkommen situation i stunden.

– Många närstående efterfrågar råd och hjälp att hantera vardagen. Det är en påfrestande tillvaro att leva med någon med förvärvad hjärnskada och i många fall tar tyvärr tålamodet slut, säger Karin Varcoe Orhem.

Inom hemtjänst och assistansvård finns dessutom en ständig tids- och resursbrist.

– Dessutom skiljer sig förhållningssätten för rehabilitering och omvårdnad sig åt. Vi vill dela med oss av verktyg för att alltid kunna ha individens behov i centrum, med målet att öka den personens delaktighet i sitt eget liv, säger Anna Rudenhammar.

TEXT: MAGNUS TROGEN PAHLÉN

X