Mer forskning om hjärnskada önskas

Läkarna Ellinore Richardson Larsson och Elisabet Åkesson på Stockholms Sjukhem berättar om nya viktiga forskningsrön som hjälper efter förvärvad hjärnskada. Men de vill se mer forskning på hela vårdkedjan, och mer samverkan.

Runt 70 000 personer om året i Sverige får en förvärvad hjärnskada. Orsaken kan vara alltifrån bilolyckor till blodproppar. Ungefär 14 000 av dem bor i Stockholms län.

Vid stroke, en av våra vanligaste folksjukdomar, dör 1,9 miljoner hjärnceller varje minut i det första skedet. Syretillförseln i delar av hjärnan stryps, vanligtvis på grund av en propp men kan också orsakas av en blödning.

Läget blir snabbt allvarligt. Därför är det så viktigt att få rätt vård snabbt.

Stroke och förvärvad hjärnskada – vad är skillnaden?

– Stroke är den vanligaste orsaken till förvärvad hjärnskada, förklarar Ellinore Richardson Larsson, överläkare på Rehabcentrum Kungsholmen, som ingår i den privata stiftelsen Stockholms Sjukhem, vårdgivare utan vinstsyfte.

Hon fortsätter:
– Stroke drabbar en viss del av hjärnan. Beroende på vilket kärl som har gått sönder eller var man har fått en blodpropp i hjärnan, skiljer sig skadan och funktionsnedsättningen åt.

Varför det?

– Andra typer av förvärvad hjärnskada, som till exempel har orsakats av olycksfall eller tumörer, kan ge mer diffusa skador med mer svullnader och blödningar. De kan vara svårare att diagnosticera och behandla, säger Ellinore Richardson Larsson och konstaterar:

– Undersökningar visar att den akuta vården efter insjuknandet brukar fungera bra vid förvärvad hjärnskada men förebyggande insatser och eftervård behöver utvecklas mer.

Varje länk viktig

Hur kan vi förbättra de förebyggande insatserna? Hur kan vi tidigt fånga upp och ge stöd till fler patienter med till exempel högt blodtryck och diabetes, som kan öka risken för stroke?

Vad händer när ett larmsamtal kommer in till 112? Hur kan personal på larmcentralen få information att det kan vara fråga om en hjärnskada som kräver akut vård? Vad behöver den som larmar berätta så att den som tar emot samtalet förstår situationen rätt? Vilka frågor behöver larmpersonalen ställa?

Rehabilitering tidigt efter skada och mer långsiktigt efter utskrivning – hur kan den bli mer anpassad efter individens behov och förutsättningar vid förvärvad hjärnskada? Hur kan nyligen insjuknade och mer erfarna, före detta patienter lära av varandra. För att stärka egenmakt och kontroll över sitt eget liv efter en skada.

– Det är exempel på delar som det behövs mer forskning på, säger Elisabet Åkesson.

Förutom att arbeta som läkare på Stockholms Sjukhem, forskar hon på Karolinska Institutet i hur man till exempel kan använda stamceller för att behandla skador i vårt nervsystem. Hon sitter också i styrelsen för projektet Hjärna Tillsammans.

Elisabet Åkesson betonar:
– Vi behöver se över och forska på varje del av vårdkedjan för att förbättra insatsen och ge en så bra och effektiv vård som möjligt.

Mer samverkan

– Det svåraste med mitt jobb är att olika instanser ofta håller sig på sin egen lilla ö, säger Ellinore Richardson Larsson. Det finns så mycket kunskap hos varje aktör. Vi behöver lära av varandra, samverka över gränserna och tala samma språk.

– Vi vill ju också se att patienter får konkret nytta av den samlade kompetens som finns bland erfarna brukare/tidigare patienter, olika vårdgivare, yrkesgrupper och forskare i vårdkedjan, konstaterar Elisabet Åkesson.

Kan du ge något konkret exempel på vad du vill se mer av?

– Jag skulle vilja att landsting och kommun samverkar mer när patienten kommer hem, svarar Ellinore Richardson Larsson. Då behövs mer stöd och utbildning för patienter och deras närstående, för personal inom till exempel hemtjänsten.

Om alla bättre förstår individens behov och förutsättningar vid en förvärvad hjärnskada, kan kraft och resurser användas på ett mer effektivt sätt. Att få rätt sorts stöd kan göra stor skillnad för den person som har skadats, förbättra och förenkla vardagen betydligt.

Idag finns det sedan flera år tillbaka neuroteam – med logoped, fysioterapeut (sjukgymnast), arbetsterapeut och kurator – som erbjuder rehabilitering, träning och stöd i första hand i hemmet direkt efter att man lämnat sjukhuset.

– Vi vet att det är viktigt att patient och vårdpersonal med olika yrkesutbildning arbetar tillsammans. I praktiken behöver alla bli bättre på att samverka och ta till sig och få in ny kunskap i den dagliga verksamheten, slår Elisabet Åkesson fast.

Ge några exempel på nya rön som kan förenkla och förbättra livet för personer med förvärvad hjärnskada.

– Det finns en svensk studie som heter EFFECTS, berättar Ellinore Richardson Larsson. Den drivs av akademiker med Erik Lundström, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Karolinska Institutet Danderyd som ansvarig, inte något läkemedelsföretag. Studien går ut på att undersöka om läkemedlet Fluoxetin, som ifrån början togs fram mot depression, kan förbättra läkning efter stroke.

Studien pågår för fullt och sammanlagt kommer 1 500 patienter att ingå i EFFECTS runt om i landet. De får börja att antingen ta Fluoxetin eller så kallad placebotablett 2 -15 dagar efter en akut stroke och sedan äta medicinen under 6 månader.

Tidigare studier har visat att Fluoxetin kan påverka hjärnans förmåga till anpassning och återhämtning.

År 2020 beräknas den sista uppföljningen av patienter i EFFECTS-studien vara klar. Om behandlingen visar sig vara säker och förbättra återhämtningen och minska funktionsnedsättningen vid en stroke, kan den bli tillgänglig på bred front för andra patienter.

Dra ut proppar

– Trombektomi är en ny och framgångsrik behandlingsmetod där särskilt utbildade läkare kan gå in i ett blodkärl med en tunn slang och dra ut större proppar, säger Elisabet Åkesson.

På änden av slangen sitter ett millimeterstort metallnät som kan fånga in proppen. Metoden har redan använts på flera universitetssjukhus i Sverige och runtom i världen under ett tiotal år. På senare år har det också gjorts flera forskningsstudier.

Resultat visar att trombektomi kan hjälpa patienter med större proppar och förhindra att de får omfattande hjärnskador och funktionsnedsättningar. Förutsatt att behandlingen sätts in i snabbt.

Tankens kraft

– Det pågår också försök med exoskeleton, en sorts tekniska hjälpmedel, proteser. Med hjälp av dem kan rehabilitering kompletteras med gångträning även för personer som förlorat gångfunktion efter skada. Det här är ett område under utveckling. Det finns till och med enstaka rapporter som visat att ytliga elektroder i hjärnan kan göra att en förlamad person efter träning kan styra en viss kroppsdel med hjälp av sin egen tanke, berättar Elisabet Åkesson.

Någon med en förlamad arm kan till exempel tänka ”Jag är törstig. Jag greppar vattenglaset” och sedan klara av att göra det med hjälp av en protes.

Tal- och röststyrda hjälpmedel utvecklas också, tillsammans med olika typer av robotar och annan finurlig, men dyrbar, teknik. Men även mindre avancerade innovationer kan ge ökad livskvalitet och förenkla vardagen för personer med förvärvad hjärnskada.

Plastbit, blodprov och appar

– Det är viktigt att träna muskulaturen i munnen. Det finns en nyutvecklad liten plastbit (munskärm) för det. Med hjälp av den tränas tal och artikulation, berättar Ellinore Richardsson Larsson.

I framtiden hoppas vi kunna erbjuda än mer skräddarsydda träningsprogram för varje person. Utifrån patientens önskemål, behov och kanske grad av inflammation och stress efter skadan som vi ser i enkelt blodprov, säger Elisabet Åkesson. Idag ser vi också appar för alla möjliga slags användningsområden som kan ge påminnelse att ta medicin, stöd att sluta röka och träna.

Det här är som sagt bara några exempel från forskningens område.

AKUT-test

ANSIKTE: Kan personen le och visa tänderna? Om ena mungipan hänger – ring 112 direkt.

KOLLA ARMAR/BEN: Kan lyfta själv och hålla kvar i 10 sekunder? Om arm eller ben faller – ring 112!

UTTAL: Kan personen upprepa en enkel mening? Sluddrar eller inte hittar ord? Ring 112 direkt.

TID: Varje sekund räknas.

X