Hjärntrötthet är det största problemet

 

Rehabilitering måste bygga på patienters egna erfarenheter. Det framhöll överläkare Per Hamid Ghatan i sin föreläsning ”Den gåtfulla hjärnan” som han höll vid Neurodagen 2017 när Neuroförbundet firade 60 år.

Ett av hans budskap är att rösten från människor med erfarenhetsbaserad kunskap behöver vara med när samhällets infrastruktur planeras. Det spelar roll för stadsplanering, för utformande av tekniska hjälpmedel, för samhällstjänster och så vidare. Och inte minst i själva vården.

– Projektet Hjärna Tillsammans är ett av de bästa exemplen hittills på att ge patientföreningars erfarenhetsbaserade kunskap en kanal in i vården, säger han.

Han lämnade läkarbanan under en period, eftersom han inte trivdes med sjukvårdens arbetssätt. Men nu är han tillbaka, och tycker att det är stor skillnad.

– Jag tycker att det nu finns utrymme för att få igenom nya idéer. Framför allt att få in rösterna från patienterna in i verksamheten.

Kommit upp på agendan

I dag arbetar han på Akademiska sjukhuset i Uppsala med hjärnskaderehabilitering.

– Jag jobbade med hjärntrötthet redan för 20 år sedan. På den tiden var det knappt något man pratade om. Nu på den mottagning jag jobbar på är hjärntrötthet det största problemet.

På 2010-talet har hjärntrötthet till slut kommit på agendan, upplever han. Man beräknar att efter en skallskada drabbas 50 till 70 procent av patienterna av hjärntrötthet eller ökat uttröttbarhet. Efter en stroke är det 30 till 70 procent.

Per Hamid Ghatan berättar att hjärntrötthet vid MS och Parkinson numera är välkänt. Men vid skallskador och stroke är det fortfarande ett mycket underskattat problem.

Jag tycker att det nu finns utrymme för att få igenom nya idéer. Framför allt att få in rösterna från patienterna in i verksamheten.

Kontraster – mönster – mening

Han förklarar att en av hjärnans viktigaste funktioner är att reagera på kontraster, till exempel med syn och hörsel. Utifrån dem hittar hjärnan ett mönster som ger en mening. Denna trestegsraket går igenom i allt.

Det är så vi håller fokus just på körbanan och annalkande fordon där, trots allt annat som syns och hörs i vimlet i en gatukorsning. Det är så vi automatiskt sorterar bort brummet från fläkten i projektorn och lyssnar på föreläsaren som talar.

Men efter en hjärnskada fungerar det automatiska ofta sämre. Det är vanligt att man får svårt att hantera att många saker händer samtidigt. Diverse olika ljud och synintryck på en gång blir ett virrvarr. Det kan göra det svårt att gå över gatan, eller att hänga med när någon pratar medan något annat låter samtidigt.

Tröskeln sjunker kraftigt

Alla människor har en gräns för hur mycket hjärnan kan sortera bort så att man kan hålla fokus på det väsentliga. Gränsen brukar sjunka med åren. Men efter en hjärnskada kan tröskeln sjunka kraftigt.

Sedan tillkommer då tröttheten. Den begränsade förmågan att koncentrera sig, den tar slut.

– Därför har jag alltid koll på klockan när jag pratar med patienter. Jag vill veta om det kommer en punkt när de inte längre orkar vara uppmärksamma i samtalet. För några kan det handla om 20 minuter, berättar han.

En viktig fråga efter en hjärnskada är möjligheten till återgång i arbete. De två största hindren är koncentrationssvårigheter och mental trötthet, slår Per Hamid Ghatan fast. Men, förklarar han, Försäkringskassan har ofta stora problem att förstå hur mental trötthet fungerar och vilka svåra hinder för arbete det innebär.

Kartlägga sig själv

Per Hamid Ghatan försöker få sina patienter att själva kartlägga sin egen stabilitet. Hur stor är den? Vilka saker påverkar den, och hur kan man få bort detta?

Det gäller att identifiera yttre energitjuvar, och sedan skapa en strategi för att hantera eller bli av med den. Viktigt är också att identifiera tankstationerna: Vad ger mig energi tillbaka?

Man behöver kartlägga olika områden var för sig, för vissa saker kan vara mycket svårare än andra. Hur stor är min intellektuella uthållighet? Min fysiska uthållighet? Min sociala?

Detta kan han som läkare inte göra. Patienten måste själv komma fram till det.

– Jag ser min roll som läkare framför allt som en rådgivare, förklarar han.

TEXT OCH BILD: LINNEA LINDBLAD

Här kan du se bilderna Per Hamid Ghatan visade vid föredraget. De kommer från ett tidigare tillfälle han föreläst om ämnet.

X