Internet extra svårt efter förvärvad hjärnskada

Ny undersökning: Internet är extra svårt efter hjärnskada

Personer med afasi eller stroke hör till dem som har allra svårast att använda internet och datorer. Det visar en ny undersökning, den största som någonsin gjorts i Sverige om vad digitalisering innebär för personer med funktionsnedsättning.

Idén till den här undersökningen kom när myndigheten SCB (Statistiska centralbyrån) gjorde en undersökning av svenskarna och internet. SCB kom fram till att av personer med funktionsnedsättning är det bara 20 procent, alltså var femte, som tycker att det är svårt att använda internet. Resten tycker att det fungerar bra.

Men personer som kan funktionshinderfrågor tyckte att det lät osannolikt, eftersom så många handikapporganisationer vittnar om svårigheter med digital teknik.

Blir det fel i sådana här undersökningar, kan det ställa till stora problem. Beslut om stora miljonsatsningar i framtiden bygger ofta på bland annat SCB:s undersökningar för att förstå var och hur man ska lägga kraft och pengar. Grupper som är osynliga i sådana undersökningar får makthavare alltså ingen kunskap om. Då glöms de bort och hoppas över.

SCB-undersökningen hade inte alls gjorts på ett sätt som tog hänsyn till funktionshinder. Många som har svårt att använda internet har också svårt att alls svara på deras undersökning. Då blir svaren snedvridna, och resultatet stämmer inte med verkligheten.

Dessutom gjorde SCB ingen som helst skillnad mellan olika typer av funktionsnedsättning eller diagnos. Men bara vissa är relevanta när det handlar om datorer och internet. Ändå klumpades stroke och afasi ihop med bland annat allergi, diabetes, lungsjukdom och psoriasis.

Två myndigheter, Konsumentverket och Post- och telestyrelsen, beställde därför en ny undersökning om just funktionsnedsättning och internet. Båda arbetar med frågor om funktionshinder, till skillnad från SCB. Undersökningen gjordes av Begripsam, som har kompetens inom funktionsnedsättning och tillgänglighet. De har också tagit hjälp av handikapprörelsen.

Det här är första gången en sådan undersökning gjorts. Den är väldigt stor, och har gett mycket ny kunskap.

I den nya undersökningen ville man gärna få veta hur olika typer av funktionsnedsättning spelar roll för att använda internet, och vad som skiljer dem åt. Skillnaderna är enormt stora, visar det sig.

De allra flesta i undersökningen har dessutom fler än en funktionsnedsättning. Då blir problemen extra stora, eftersom det blir så mycket svårare att täcka upp en funktion med en annan. Två funktionsnedsättningar tillsammans ger nämligen inte summan av de två svårigheterna. 1 plus 1 blir i stället 3.

Allra svårast är internet för två grupper. Den ena är personer med utvecklingsstörning. Den andra är personer med språkstörning, afasi eller stroke. Där tycker de flesta, tre av fem, att det i allmänhet är svårt med internet, dator, surfplatta eller smart telefon. Många har inte ens tillgång till internet, för att det är för svårt eller för att de inte har råd.

Vad det är man vill göra på internet kan också spela stor roll. Många svarade att det är särskilt svårt att använda lösenord eller e-legitimation. Just det krävs allt mer inom vården, till exempel för att boka tid. Och personer med funktionsnedsättning kan behöva kontakta vården ofta. Sju av tio med afasi, stroke eller språkstörning svarade att de inte klarar, eller i alla fall försöker undvika, att boka tid till vården på internet.

Den nya undersökningen ger alltså en helt annan bild än SCB:s undersökning. Det är för att den gjorts på ett annat sätt. Den har redan från början utformats utifrån kunskap om funktionsnedsättningar.

TEXT: LINNEA LINDBLAD

Neuroförbundet skriver väldigt mycket om e-hälsa, alltså digitalisering i vården, i Neurorapporten 2018.

X