Nyhet

Försäkringskassan hos tjejgruppen: Så söker du ersättning

Försäkringskassan besökte Afasiföreningens tjejgrupp för att berätta om sina tjänster. Det finns flera typer av ersättningar för personer vars funktionshinder ställer till med problem i vardagen. Men för alla ersättningar gäller att man måste söka dem själv, och det krävs alltid att man skickar in rätt intyg.

Varje vecka sedan den startade för 2 ½ år sedan träffas tjejgruppen för sociala aktiviteter, studiebesök, gästföreläsare eller något annat. Gruppen har också anslutit sig till Hjärna Tillsammans, och hjälper till att föra projektet framåt.
Tjejgruppen är öppen för vuxna kvinnor under 65 år som är medlemmar i Afasiföreningen och själva har afasi. Men just den här gången när två handläggare från Försäkringskassan kom på besök var det öppet för alla att komma och lyssna, inte bara gruppens medlemmar.
Här följer några av huvudpunkterna som handläggarna berättade om.

Sjukersättning

Det är skillnad på sjukpenning och sjukersättning. Sjukpenning får den som någon gång har arbetat, men är tillfälligt sjuk. Man får sjukpenning för viss tid i taget – högst så länge som det står på sjukintyget.

Sjukersättning får man bara om man på grund av funktionsnedsättning troligen aldrig kommer att kunna ha något som helst arbete på heltid, inte ens t ex ett skyddat arbete. Det är ungefär det som tidigare hette förtidspension. Sjukersättning är inte tidsbegränsad.

Om man senare får större möjligheter att arbeta, till exempel på grund av en ny behandling eller ett nytt hjälpmedel, ska man berätta det för Försäkringskassan. Då kan sjukersättningen minskas eller dras in. Försäkringskassan kan också höra av sig med några års mellanrum för att kolla att man fortfarande har behovet kvar.

Den som inte fyllt 30 får normalt aktivitetsersättning i stället för sjukersättning. När man fyllt 65 försvinner ersättningen eftersom man då får folkpension.

Sjukersättningen är låg. Men man har då också möjlighet att söka bostadstillägg hos Försäkringskassan, vilket kan vara flera tusenlappar i månaden. Det baseras på hushållets inkomst, så om en familjemedlem har hög inkomst får man inte bostadstillägg.

Både sjukpenning och sjukersättning finns på heltid eller deltid: 100, 75, 50 eller 25 procent.

Handikappersättning

Om du på grund av funktionsnedsättning har utgifter – hjälpbehov eller merkostnader – som du inte skulle ha haft utan din skada, kan du ansöka om handikappersättning. Du måste ha behovet i minst ett år för att kunna få ersättning.

Det krångliga med handikappersättning är att du i ansökan själv måste ta upp alla sådana kostnader du har. Utgifter du inte nämner där kan du inte få ersättning för, hur stora de än är. Så det gäller att tänka ut vad du haft för utgifter och skriva dem på rätt sätt.

Du får inte ersättning för precis den summa dina godkända utgifter landar på, utan för den nivå du nått upp till. Det finns tre nivåer för ersättning. För att alls få ersättning måste dina utgifter minst nå upp till den lägsta nivån, just nu strax under 1 350 kronor på ett år, men det finns undantag.

Det behövs alltid läkarutlåtande, som styrker att du har behov av varje punkt du tar upp som utgift i ansökan. Det måste vara skrivet så att behovet av allt det du begär ersättning för framgår tydligt.

Vilka utgifter kan du ta upp? Avgift för god man, som kan vara en stor kostnad, berättigar till handikappersättning. Hemtjänst kan också räknas som merkostnad.

Andra merkostnader kan vara många besök hos läkare eller sjukgymnast, mycket läkemedel eller många resor på grund av medicinsk behandling. Det kan också vara att du behöver specialkost, som är dyrare än vanlig mat.

Merkostnader kan vara att du sliter mer än vanligt på kläder och skor och därför behöver köpa mycket nytt. Skorna kanske slits för att du har svårt att gå. Kläderna kanske slits av att ständigt tvättas om du spiller mycket eller är inkontinent. Kanske måste du köpa extra mycket städartiklar för att golvet blir så snabbt smutsigt av rullstolen.

Du ska aldrig skicka in kvitton. Utgiften beräknas inte till vad du verkligen betalat. Försäkringskassan räknar utifrån landstingets/kommunens avgifter eller på vad något regelverk eller någon myndighet säger, t ex hur mycket dyrare Konsumentverket beräknar att det blir att äta glutenfritt.

En huvudregel är att man kan bara få handikappersättning för sådana kostnader som det inte går att söka hjälp med någon annanstans. Det gäller oavsett om man fått den hjälpen eller inte.

Till exempel är färdtjänst kommunens ansvar. Har kommunen inte beviljat den mängd färdtjänst du själv tycker att du behöver, går det inte att få handikappersättning för taxiresor. Försäkringskassan ”överprövar” alltså inte kommunens bedömning av hur mycket färdtjänst du behöver. På motsvarande sätt är det hos landstinget man söker sjukresor, så sådana resor kan du inte heller få handikappersättning för.

Däremot kan du få handikappersättning om du behöver köra egen bil för att kunna ta dig till jobbet. Det beror på att för egen bilkörning finns det ingen annanstans man kan söka ersättning.

Enligt samma huvudregel kan du heller inte få högre ersättning för vårdbesök eller läkemedel än de högkostnadsskydd som finns.

En annan huvudregel är att man bara kan få ersättning för kostnader man inte skulle ha haft utan funktionsnedsättningen. Så du kan inte få ersättning för t ex SL-kort.

När du fyllt 65 kan du inte längre ansöka om handikappersättning. Däremot kan du fortsätta få den du redan har, så länge du fortfarande har kvar kostnaderna.

Handläggarna kan något område var

Det finns många typer av ersättning på Försäkringskassan, och handläggarna är specialister på något område. Det betyder att handläggare kan den ersättning de själva jobbar med, de kan inte hela Försäkringskassans verksamhet.

Det här är viktigt att komma ihåg när man som sökande eller anhörig har kontakt med Försäkringskassan. Har man flera olika frågor, är det alltså inte alls säkert att man kan få svar från en och samma person.

Innan man ringer eller besöker dem, måste man själv ha klart för sig vilken typ av ersättning man vill fråga om. När man kommer fram ska man börja med att berätta det, för att få tag i en person som kan det ämnet.

Har du frågor om flera sorters ersättning? Ta då inte upp båda samtidigt, utan ta dem en i taget. Prata färdigt med personen som kan det första ämnet. Be sedan att få prata med någon som kan det andra ämnet.

Även Försäkringskassans hemsida är upplagd på samma sätt. Man läser om varje typ av ersättning var för sig.

TEXT: LINNEA LINDBLAD

 

X