Söka ersättning från Försäkringskassan

Har du sjukdom eller funktionshinder som påverkar dig ekonomiskt? Det finns flera ersättningar att söka från Försäkringskassan. Här kan du läsa om ett urval. Du får också tips om vad du bör tänka på när du söker.

För att få någon ersättning måste du söka den själv. Det gäller varje ersättning för sig. I ansökan behöver du själv visa att du verkligen har behov av ersättningen och uppfyller reglerna.

Det krävs alltid att du skickar in rätt intyg. De måste vara så tydliga att Försäkringskassan förstår ditt behov helt och hållet.

Men det går naturligtvis bra att ta hjälp av någon närstående eller annan. Tycker du att det är svårt att söka, kan det vara en god idé att ta hjälp.

Här har vi i Hjärna Tillsammans samlat information om några ersättningar som kan vara aktuella vid förvärvad hjärnskada.

Sjukpenning

Sjukpenning är tillfällig ersättning från Försäkringskassan medan du är sjuk. Den är i stället för arbetsinkomst som du skulle ha haft. Du kan vara sjukskriven på 25, 50, 75 eller 100 procent.

Fortsätt läsa

De flesta som arbetar får sjuklön från jobbet de två första sjukveckorna. Då kan du få sjukpenning först från vecka tre. I annat fall kan du söka sjukpenning direkt.

För att kunna få sjukpenning behöver du ha någon arbetsinkomst som du går miste om för att du är sjuk. Arbetsinkomsten gör att du har en SGI, sjukpenningsgrundande inkomst. Det är en siffra Försäkringskassan använder för att avgöra hur stor sjukpenning du kan få.

Om du arbetat tidigare men inte gör det nu, går det att fortfarande få sjukpenning så länge du uppfyller vissa krav. Det kallas att du skyddar din SGI. Du skyddar den exempelvis när du är anmäld som arbetssökande och aktivt söker arbete, eller när du är anmäld som sjukskriven.

Din SGI behöver skyddas varje dag. Blir det ett glapp, så förlorar du din SGI helt. Det händer t ex om du inte anmäler dig till arbetsförmedlingen första dagen efter att din sjukskrivning är slut.
Några ersättningar ger SGI-skydd men har regeln att blir man tillfälligt sjuk behåller man samma ersättning. Man kan alltså inte få sjukpenning just då. Men hela tiden med sådan ersättning skyddar man sin SGI för framtiden. Hit hör t ex studiemedel från CSN.

För att få sjukpenning behöver du alltid ett läkarintyg om hur sjukdomen påverkar din arbetsförmåga. Undantaget är bara de sju första sjukdagarna. Försäkringskassan gör en bedömning om de tycker att läkarintyget verkligen visar att du inte kan arbeta eller söka jobb.

Läkarintyg gäller bara en viss tid. Sedan måste du ansöka om förlängd sjukpenning, och lämna ett nytt intyg. Hinner du inte ordna ett nytt läkarintyg i tid, får du ingen sjukpenning alls i glappet. Ofta innebär ett sådant glapp även att du förlorar din SGI.

Så du måste alltid se till att ha ett aktuellt läkarintyg. Håll koll på när det går ut. Var ute i god tid med att boka en ny läkartid. Tänk på att det kan vara vårdkö. Har du minnesproblem på grund av sjukdom, ta hjälp av någon så att du lyckas planera tillräckligt i förväg.

Försäkringskassan kan ha långa handläggningstider. Går ditt gamla intyg ut innan de är färdiga med din nya ansökan, riskerar du att inte få några mer pengar under tiden. Det kan ta många veckor. Därför behöver du tidigt lämna in en ny ansökan med ett nytt läkarintyg.

Är du sjuk länge, höjs kraven för att du ska få sjukpenning. Om du är för sjuk för det jobb du har men skulle kunna sköta något annat jobb, kan Försäkringskassan säga nej till att ge dig sjukpenning. Tanken är att du i stället ska söka ett annat jobb. Ibland kan då Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen tillsammans hjälpa dig att leta något nytt arbete du klarar av.

Sjukersättning

Tidigare hette det förtidspension. Nu finns i stället sjukersättning. Det är till för dig med en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du antagligen aldrig kan arbeta heltid.

Ersättningen är låg. Men har du sjukersättning kan du också söka extra tillägg, ungefär som när man har låg pension.

Fortsätt läsa

Sjukersättning är något annat än sjukpenning. Sjukpenning får man i stället för lön. Det är till för när man just nu inte kan arbeta, men man förväntas arbeta senare. Sjukersättning, däremot, är som en låg pension. Det är bara för den som inte väntas kunna arbeta i framtiden heller, inte ens med stöd från Arbetsförmedlingen eller på ett skyddat arbete hos t ex Samhall.

Om du förväntas kunna arbeta på något sätt, men antagligen aldrig på heltid, kan du söka sjukersättning på deltid. Innan du fyllt 30 kan du inte få sjukersättning på deltid. Då ska du i stället söka aktivitetsersättning.

Om du får sjukersättning kan du ha rätt till bostadstillägg.

Har du sjukersättning får du alltid ett förmånsintyg. Det ger pensionärsrabatt på t ex SL-biljett. Andra företag kan också välja att ge rabatt.

Normalt får man inte sjukersättning medan man studerar.

När du ansöker om sjukersättning ska du skicka in ett läkarutlåtande (se nedan under ”Läkarintyg och läkarutlåtande”). Du kan också gärna lämna in intyg från arbetsterapeut, de är bra på att bedöma arbetsförmåga.

Efter att du skickat in ansökan, tar det tid för Försäkringskassan att handlägga. Var beredd på att behöva vänta i ett antal månader.

Har du väl fått sjukersättning behåller du den tills vidare, så länge din situation är densamma.

Men det kan hända saker som förbättrar dina möjligheter att arbeta. Du kanske har fått en ny behandling eller ett nytt hjälpmedel. Du kanske börjar studera. Det är ditt ansvar att själv anmäla till Försäkringskassan allt som händer som kan påverka din rätt till ersättningen.

Kanske vill du prova att arbeta lite, men är osäker på om det alls kommer att gå? Kanske arbetar du halvtid och har halv sjukersättning, men nu vill försöka gå upp i arbetstid? Då måste du berätta det för Försäkringskassan.

Har du sjukersättning kan Försäkringskassan kontakta dig med några års mellanrum för att följa upp din situation. Upptäcker de saker du inte berättat för dem, riskerar du att förlora ersättningen helt.

Om du vill kan du vara aktiv i föreningar. Du får till exempel göra lite ideellt eller politiskt arbete, så länge det inte är mer än fem timmar i veckan. Men innan du börjar måste du först anmäla det till Försäkringskassan.

När du fyller 65 försvinner sjukersättningen. Men så länge du är under 65 går det att ta ut ålderspension och samtidigt ha sjukersättning.

Aktivitetsersättning

Aktivitetsersättning är till för dig som inte fyllt 30 år och som inte kommer att kunna arbeta heltid på minst ett år framåt. Den fungerar på liknande sätt som sjukersättning. Men du kan få aktivitetsersättning högst tre år i taget.

Fortsätt läsa

Vid aktivitetsersättning får du lika mycket pengar som vid sjukersättning. Det är ganska lite. Men precis som vid sjukersättning får du ett förmånintyg som ger vissa rabatter. Du kan också ha rätt till bostadstillägg.

Den största skillnaden jämfört med sjukersättning är att sjukersättning gäller tills vidare. Och för att få sjukersättning ska man antagligen inte kunna arbeta heltid ens i framtiden.

Aktivitetsersättning, däremot, gäller för ett eller ett par år i taget. Kraven är lägre. Det räcker att du under det närmaste året inte kan arbeta heltid.

Du som inte fyllt 30 kan inte få sjukersättning, utan ska söka aktivitetsersättning i stället. Undantaget är om du antagligen aldrig kommer att kunna arbeta ens på deltid. Bara då går det att söka sjukersättning före 30.

Medan du har aktivitetsersättning kan du delta i olika aktiviteter, om du vill. Prata med din handläggare om vilka aktiviteter som kunde vara bra för dig. Det kan till exempel vara rehabilitering. Ibland kan Försäkringskassan betala för någon aktivitet.

Samtidigt som du har aktivitetsersättning får du inte arbeta. Har du ersättningen på deltid, får du förstås arbeta resten av tiden.

Men om du vill prova att arbeta mer kan du få aktivitetsersättningen vilande ett tag. Det betyder att den tar paus, men direkt kommer tillbaka igen om du slutar arbetet. Då slipper du alltså göra en helt ny ansökan.

Om du vill börja studera kan du få behålla aktivitetsersättningen i sex månader. Sedan kan du få den vilande, på samma sätt som om du vill prova att arbeta.

Men du måste alltid anmäla till Försäkringskassan i förväg, om du vill prova att arbeta eller studera.

Bostadstillägg

För dig med sjukersättning eller aktivitetsersättning finns det ett bostadstillägg. Det kan du söka om du har låg inkomst. Ensamstående kan få mer än gifta och sambor.

Fortsätt läsa

Sjukersättning eller aktivitetsersättning är ofta låg. Bostadstillägget kan bli flera tusen kronor till i månaden. Så du bör alltid försöka söka bostadstillägg också.

Du kan ansöka om bostadstillägg så fort du fått beslut om att du får sjukersättning eller aktivitetsersättning. När du får ett nytt sådant beslut, behöver du lämna in en ny ansökan om bostadstillägg. Gör det inom en månad.

Det spelar stor roll för bostadstillägget om du är ensamstående eller inte. Bor någon mer vuxen än du i bostaden får du mindre pengar, eftersom ni kan dela på kostnaden för boendet.

Hur mycket pengar du kan få beror på vad ditt boende kostar. Det beror också på vad du (och din partner) har för inkomster och sparande.

Du behöver skicka in kopior så att Försäkringskassan kan se din hyra, dina inkomster och annat de använder för att räkna ut hur stort bostadstillägg du kan få. Bland annat behöver de se årsbesked från din bank, och den randiga blanketten som kom med din senaste deklaration.

Skicka inga handlingar i original, bara kopior. Till exempel kan du skicka ett foto av originalet.

Dröj inte för länge med att skicka in ansökan. Har du inte alla kopiorna färdiga kan du skicka ansökan ändå, och lämna det sista lite senare.

Om du får bostadstillägg beviljat, gäller det så länge inget av det som ersättningen baseras på har ändrats. Men händer något som gör att du inte längre har rätt till lika mycket pengar, måste du berätta det för Försäkringskassan inom två veckor. Det kan t ex vara att du får höjd lön eller att du blir sambo.

Här ser du blanketten för att söka bostadstillägg. Där står vilka kopior du ska lämna in.

När du fyllt 65 kan du inte längre få bostadstillägg från Försäkringskassan. Men för pensionärer med låg pension finns ett annat bostadstillägg. Det söker du från Pensionsmyndigheten.

Boendetillägg

Vissa som är sjuka men inte kan söka bostadstillägg kan i stället söka en annan ersättning: boendetillägg. Det gäller bara om du haft aktivitetsersättning, men sedan förlorade den när du fyllde 30. Då kan du i vissa fall få boendetillägg.

Fortsätt läsa

Boendetillägg har du rätt att söka om du:
1. tidigare fått aktivitetsersättning men blivit av med den för att du fyllt 30, och
2. nu har antingen sjukpenning eller rehabiliteringspenning, och
3. inte har någon sjukersättning beviljad.

Boendetillägg är ett bidrag bara för dig som haft och sedan förlorat rätten att söka bostadstillägg. Men om du senare beviljas sjukersättning, får du den rätten tillbaka. Då kan du inte längre få boendetillägg. Inte heller om du har vilande sjukersättning.

Jämfört med bostadstillägg fungerar boendetillägg annorlunda. För boendetillägg spelar din boendekostnad ingen roll. Hur mycket du kan få beror på hur mycket sjukpenning/rehabiliteringspenning (och eventuell livränta) du får. Om du får bostadsbidrag minskas boendetillägget.

Gifta och sambor får mindre boendetillägg än ensamstående. Har du minderåriga barn som bor hos dig får du extra pengar, men för högst tre barn i taget.

Rätten att söka boendetillägg måste du skydda, på ungefär samma sätt som du skyddar din rätt till sjukpenning (SGI, sjukpenninggrundande inkomst). Din rätt är skyddad så länge du t ex arbetar, är aktivt arbetssökande, studerar med studiestöd eller är sjukskriven. Men om det blir glapp, t ex om du blir sjuk men missar att sjukanmäla dig, förlorar du din rätt att söka boendetillägg i framtiden.

Du som fyllt 65 kan inte få boendetillägg.

Handikappersättning

Om du har extra kostnader som direkt beror på sjukdom eller funktionsnedsättning, kan du söka handikappersättning. Dessutom kan du söka handikappersättning för större hjälpbehov i vardagen. För att få ersättning behöver du ha ganska mycket merkostnader eller hjälpbehov.

Fortsätt läsa

Handikappersättning kan du söka om du har merkostnader eller hjälpbehov (eller båda) som tillsammans blir rätt stora, och som du har i minst ett år. Du kan inte få det för sådant som kan ersättas från annat håll.

Du ska lämna in ett läkarutlåtande (läs mer nedan under ”Läkarintyg och läkarutlåtande”). Där måste det framgå tydligt hur allt du söker handikappersättning för beror just på din sjukdom eller funktionsnedsättning.

Handikappersättning kan betalas ut i tre olika nivåer, mellan ungefär 1 300 och drygt 2 500 kronor i månaden. Hur mycket du kan få beror på dina merkostnader, som räknas i kronor, och på ditt hjälpbehov, som räknas i hur mycket tid det kräver av den som hjälper dig.

Har du bara merkostnader behöver de vara minst 12 768 kronor om året. Då når du upp i lägsta nivån av ersättning.

Har du bara vårdbehov är tumregeln att det behöver vara minst två timmar om dagen. Men tiden kan också vara mer ojämnt fördelad över olika dagar.

Har du mindre än så, men både merkostnader och hjälpbehov, kanske de tillsammans ändå är stora nog. Så du kan pröva att söka, och se hur Försäkringskassan bedömer det.

Med hjälpbehov menas att någon annan behöver hjälpa till i din dagliga livsföring med exempelvis personlig omvårdnad eller hushållsarbete. Det kan vara hjälp vid toalettbesök, hjälp med medicinering eller bandage, hjälp med matlagning och bäddning etc. Som hjälpbehov räknas också det du behöver för att kunna arbeta eller studera.

Som merkostnader räknas sådant som du inte skulle ha behövt betala, om det inte vore för sjukdomen eller funktionsnedsättningen. Eller så hade du inte behövt betala lika mycket – då är det mellanskillnaden som är merkostnaden.

Till exempel kanske du behöver göra läkarbesök ofta. Men alla kan behöva gå till läkare ibland. Så man räknar bort vad som kunde ha varit dina läkarkostnader om du inte haft din speciella sjukdom eller skada. Resten är din merkostnad.

Du ska jämföra med hur just du, i din ålder och övriga livssituation, skulle ha haft det. Därför kan två personer med samma funktionsnedsättning få olika beslut om vad som godkänns som merkostnader.

Förbered din ansökan ordentligt. Börja med att gå igenom vilka kostnader du har.

En funktionsnedsättning kan ofta ge många utgifter som är små, men tillsammans blir tusentals kronor. En hel del kan vara sådant man själv inte tänker så mycket på.

Du ska göra en lista till Försäkringskassan över alla dina merkostnader, och bedöma ungefär vad var och en kan tänkas kosta under det närmaste året. Men lämna inte in kvitton. Ta gärna med listan till läkaren som ska göra läkarutlåtandet, och diskutera den tillsammans.

Försäkringskassan stämmer sedan av med siffror från stat, kommun eller landsting, t ex ditt landstings patientavgifter och din kommuns hemtjänsttaxa. De använder också Konsumentverkets schabloner för olika kostnader, t ex hur mycket dyrare det blir att äta glutenfritt. Oftast kan du inte få godkänt för mer än så.

Här är några exempel på vad som kan räknas som merkostnader:

  • God man. Har du god man, kom ihåg att ta upp det – för det kan vara ganska mycket pengar.
  • Specialkost som läkare eller dietist ordinerat.
  • Extra mycket kostnader för t ex läkarbesök, läkemedel, tandvård eller resor till och från medicinsk behandling.
  • Extra slitage på kläder eller skor. Kanske gör din sjukdom att kläderna måste tvättas ofta. Kanske nöts skorna snabbt av ditt sätt att gå.
  • Särskilda hygienartiklar.
  • Extra mycket kostnader för städartiklar. Du kanske har rullstol som smutsar ned golvet.
  • Hemtjänstavgift. (Hemtjänst räknas som merkostnad, inte som hjälpbehov.)
  • Ny dyrare bostad, om du är tvungen att flytta.
  • Kostnad för hjälpmedel. Även kostnad för att försäkra ett hjälpmedel, t ex en elrullstol.

Saker som det finns något annat stöd för från staten, kommunen eller landstinget räknas inte som merkostnad. Det gäller oftast även om just du inte fått det stödet. Ett exempel är färdtjänst, som man söker från kommunen. Du kan inte ta upp taxiresor för att du inte beviljats färdtjänst.

Men när ett sådant stöd inte täcker hela, kan du söka handikappersättning för resten. Till exempel finns ett statligt högkostnadsskydd för läkemedel. Men en viss summa måste man betala själv. Då kan du söka handikappersättning för den delen.

Har du handikappersättning får du ett förmånsintyg. Det ger pensionärsrabatt på bl a SL-biljett. Andra företag kan också välja att ge rabatt.

När du fyllt 65 kan du inte längre söka ny handikappersättning. Men du får behålla den du redan har, så länge du har samma merkostnader och hjälpbehov.

Närståendepenning

Om du behöver vara ledig från jobbet för att vårda en livshotande sjuk närstående kan du söka närståendepenning.

Fortsätt läsa

Det gäller om sjukdomen är ett påtagligt hot mot din närståendes liv inom den närmaste tiden.

Med att vårda menas här att vara ett stöd. Det betyder att vara med den sjuke, hemma eller på sjukhus. Det kan också vara att behöva uträtta ärenden åt den sjuke, som att handla mat, hämta ut mediciner eller följa med till läkare.

Närståendepenning kan du få på heltid eller deltid. En familjemedlem kan ha närståendepenning, men även någon annan som står den sjuke nära som en granne eller vän.

Ansök inom tre månader. Du behöver ett läkarutlåtande från den sjukes läkare.

Om flera turas om med att vårda den sjuke kan ni turas om med närståendepenningen. Personen som är sjuk har högst 100 dagar för närståendepenning.

För att du ska kunna få ersättning måste personen ge sitt samtycke på en blankett. Annars behöver det framgå av läkarutlåtandet att personen inte klarar att ge samtycke.

Den som får närståendepenning har rätt att vara ledig från arbetet. Arbetsgivaren kan inte säga nej.

Kontakt med Försäkringskassan

När du fått ett brev från Försäkringskassan står oftast namn och telefonnummer till någon. Det är handläggaren som arbetar med ditt ärende. Vill du ha kontakt, ring då till just den personen.

Det är olika handläggare för olika ersättning. Handläggarna är specialister på ett område. Det betyder att de kan den sorts ersättning de själva jobbar med.

Ha gärna dina frågor nedskrivna. Då blir samtalet lättare.

Tycker du att det är svårt med telefonsamtal? Vill du hellre träffa någon personligen? Fråga då om du kan få göra det.

Kom ihåg att det finns tolkhjälp att få hos Teletal och Taltjänst.

Läkarintyg och läkarutlåtande

Ett läkarintyg behövs alltid för sjukpenning. Intyget har ett slutdatum.

För sjukpenning räcker det inte att läkaren tycker att du ska vara sjukskriven. Läkaren måste också skriva varför, på ett så tydligt sätt att Försäkringskassan kan hänga med helt och hållet.

Det är väldigt viktigt att du alltid har ett aktuellt sjukintyg. Ska din sjukskrivning förlängas, behöver du ett nytt intyg innan det gamla gått ut. Det är ditt eget ansvar att ordna.

Ett läkarutlåtande är något annat. Det ska du lämna in om du söker t ex sjukersättning eller handikappersättning.

Läkarutlåtandet är en mycket mer detaljerad beskrivning av hela din situation – din sjukdomsbild, hur den påverkar dig i vardagen och vad som kan tänkas gälla för lång tid framåt. Det har inget bestämt slutdatum.

Men andra sakkunniga i vården kan vara bättre på att bedöma vissa delar som är viktiga för det din ansökan handlar om. Det kan vara bra att även de skriver utlåtanden – psykolog, fysioterapeut, arbetsterapeut, dietist, annan specialistläkare etc – som din läkare tar med i det läkarutlåtande som handlar om helheten. Då blir det ofta tydligare för Försäkringskassan.

Du kan be om mer tid

När du sökt ersättning kan Försäkringskassan be dig skicka in fler intyg eller andra uppgifter senast ett visst datum. Det kanske är svårt för dig att hinna få tag i allt till dess.

Då kan du be om att få längre tid. Det går de nästan alltid med på, om du säger till före det datum de satt. Har tiden redan hunnit gå ut när du säger till, blir det mycket svårare.

Kolla alltid med Försäkringskassan

När du har eller söker ersättning finns det regler för vad du får göra och inte. Till exempel får du inte jobba samtidigt som du har sjukpenning för samma tid. Och en del saker kan du få göra, men bara om du frågar Försäkringskassan om lov först.

Gör du saker utan att ha stämt av med dem, kan du förlora din rätt till ersättning. Det gäller även sådant som du skulle ha fått ja till om du hade frågat i förväg. Du kan till och med behöva betala tillbaka pengar.

Du kanske har egna idéer om vad som skulle vara bra för dig. Du kanske varit sjuk länge men känner att du nu skulle vilja prova att jobba litegrann. Du kanske åtminstone vill prova att träna att vara på en arbetsplats.

Men börja inte med att gå dit en dag och testa. Börja med att prata med Försäkringskassan. Ha alltid med dem på tåget. Är du inskriven på Arbetsförmedlingen behöver du stämma av även där i förväg.

Du måste själv säga till varje gång något händer som kan göra att du inte längre har rätt till lika hög ersättning. Exempelvis kan det vara att du får högre lön, att du börjar jobba mer än förut eller att du blivit friskare.

Vet du inte riktigt om det som hänt spelar roll för just din ersättning, kan du säga till ändå för säkerhets skull. Om Försäkringskassan i efterhand upptäcker något som du skulle ha berättat för dem, kan det bli svårare för dig.

Tänk på att har du flera ersättningar så hanteras de av olika handläggare. Så du kan behöva höra av dig om samma sak till flera olika personer. Så här svarar en handläggare på Försäkringskassan:

– Det borde räcka med en kontakt på FK, men tyvärr är vi inte så bra på att ge varandra impulser mellan olika ärendeslag. Så jag tycker att man ska kontakta varje förmån så att man slipper obehagliga överraskningar, till exempel återkrav.

Guide på Försäkringskassans webbplats

På Försäkringskassans webbplats finns ”Guiden för dig med funktionsnedsättning”. Den är till för att hjälpa dig att ta reda på vilka ersättningar som du kanske skulle kunna söka. Du svarar där på några frågor. Sedan kommer en lista på ersättningar.

Tänk på att det inte behöver betyda att du har rätt till alla de ersättningarna. Vad det betyder är i stället att en del personer, i liknande situation som du, har rätt till en eller flera av dem. Guiden är alltså bara tänkt som en hjälp för dig att börja leta. Precis vad just du har rätt till går inte att veta förrän efter det att du sökt någon ersättning.

>> Gå till Guiden för dig med funktionsnedsättning på Försäkringskassans webbplats

X