Hjälpmedel kan ge dig bättre livskvalitet

Tänk igenom vad du vill göra och vad som kan hindra dig – med rätt hjälpmedel kan mer bli möjligt.

– Det kan vara väldigt svårt att hitta rätt i djungeln av hjälpmedel och då kan man behöva hjälp, säger medlemsambassadören Nathalie Roséd på Neuroförbundet.

Utredaren Karin Månsson som jobbar på förbundets kansli, håller med om att det finns mycket att välja på och lägger till:

– En del personer är rädda för att bli stigmatiserade och känner därför ett motstånd mot att börja använda hjälpmedel. De kan uppleva dem som en symbol för skröplighet istället för att se dem som en symbol för möjligheter.

– Vi vill avdramatisera det här och lyfta fördelarna, fortsätter Karin Månsson och säger:

– Ta till ett hjälpmedel så att du inte behöver begränsa dig i onödan.

Neuroförbundets grundläggande råd är här: Tänk igenom vad du vill göra och vad som konkret hindrar dig i din vardag. Och gör gärna det i lugn och ro, alltså innan du pratar med någon som har möjlighet att skriva ut hjälpmedel åt dig – till exempel en arbetsterapeut, sjukgymnast eller distriktssköterska.

Det kan finnas lösningar – kanske tekniska innovationer eller enklare men smart utformade redskap som hjälper dig att kunna göra det som du vill göra.

Men vad du har möjlighet att få; det handlar mycket om var du bor någonstans. Vi kommer strax tillbaka till den frågan men först: Hur ska man lyckas att hitta rätt i utbudsdjungeln?

Det kan underlätta att först få prata med någon med egen erfarenhet av hjälpmedel, som bokstavligen vet vad det vill säga att vara i en liknande situation. Och som har tips och råd att ge utifrån det.

Därför finns det så kallade diagnosstödjare för medlemmar på Neuroförbundet, alltså stödpersoner som själva lever med neurologisk diagnos och som till exempel kan tipsa om hjälpmedel. Här finns också rättsombud som kan hjälpa till vid juridiska frågor.

 

Varierande villkor

Nyligen kom förbundet ut med en broschyr om hjälpmedelsstöd. Där finns bland annat en checklista som kan göra det lättare att komma underfund med vad man kan tänkas behöva i olika vardagssituationer, som till exempel vid resor och personlig hygien.

Här finns information om vart du kan vända dig och även förslag på nationella förbättringar för att få till en mer likvärdig tillgång av hjälpmedel över hela landet. Som enskild person har du ingen laglig rätt till hjälpmedel. Det är kommun, region och landsting som bedömer och beslutar om vad du kan få för att underlätta ditt dagliga liv. Men enligt Hälso- och sjukvårdslagen och Patientlagen ska du få vara delaktig i val och utvärdering.

När det gäller hjälpmedel för arbetslivet, är det Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen som har hand om det. Arbetsmiljölagen är den lag som är aktuell här. Sedan skiljer sig de politiskt beslutade regelverken åt, beroende på var man bor i landet. Och regler och överenskommelser mellan kommun och landsting kan skifta mycket. Vad kan det betyda i praktiken?

– Du kan till exempel ha en vän som bor i en annan kommun och som har fått en jättebra rullator men du måste köpa din själv, berättar Karin Månsson.

Varför det?

– En anledning kan vara att din kommun, region och landsting inte ens räknar rullatorer som hjälpmedel. Varje kommun och landsting gör sina tolkningar, svarar hon.

Men om beslutsfattare anser att exempelvis en rullator inte kvalar in som hjälpmedel, vilken funktion kan den då tänkas ha? Det kan man undra.

– Om man till exempel behöver ha en speciell rullstol för att kunna tävla, ska den inte behöva vara dyrare för individen än ett par träningsskor.

Med andra ord gäller det att bo i rätt kommun med sin funktionsnedsättning?

– Ja, det kan man säga, konstaterar Karin Månsson.

Olika villkor och definitioner på vad som räknas som hjälpmedel, beroende på var man bor i landet – det är varken rättvist eller vettigt, menar Neuroförbundet och har en rad förslag på förändringar på hjälpmedelsområdet.

Bland annat vill förbundet se att hjälpmedel blir till en rättighet för individen och att den rätten ska regleras i en rättighetslag.

Neuroförbundet slår också ett slag för behovet av hjälpmedel på fritiden och att det är något som bör subventioneras.

– Om man till exempel behöver ha en speciell rullstol för att kunna tävla, ska den inte behöva vara dyrare för individen än ett par träningsskor. Den som har en funktionsnedsättning ska inte behöva betala mer för att få utöva sin sport, säger Karin Månsson.

I djungeln

 

Låt oss gå tillbaka till där vi började – till utbudsdjungeln. Det händer mycket på innovationsfronten när det gäller hjälpmedel. Nya och smarta lösningar som kan förenkla livet för personer med funktionsnedsättningar duggar tätt.

– Landstingens och kommunernas hjälpmedelscentraler behöver bli bättre på att koppla ihop ny teknik med användare, säger Lasse Tenerz, vd för Gearwheel, som har tagit fram ett växlingsbart hjul för att underlätta körning av manuella rullstolar. Han fortsätter:

– Det finns en utbredd inställning om att allt nytt är dyrt. Det är alldeles för kortsiktigt tänkt. Det går ju att både spara pengar och höja livskvaliteten med bra hjälpmedel. Inte helt otippat håller Veronica Blixt med, hon jobbar i företaget Bioservo med den så kallade Servohandsken. Med hjälp av den får man som användare mer kraft i handen och ett starkare grepp. Hon lägger till:

– Men det beror mycket på var man bor i Sverige, vissa delar av landet är mer framåt än andra.

Hur går det att spara pengar för kommun och landsting genom att satsa på nya innovationer?

– Om en person får fler möjligheter att aktivt delta och göra saker själv med säkra hjälpmedel, finns det mycket pengar att spara på till exempel omsorg och rehab, svarar Lasse Tenerz. Och känslan av bättre livskvalitet kanske minskar behovet av till exempel psykologisk vård. Han fortsätter:

– Jag skulle vilja att landsting och kommuner hade en liten pott pengar för att kunna köpa in några exemplar av ny teknik och testa själva. Vad funkar och vad funkar inte? Då skulle de kunna hänga med bättre i utvecklingen och ge bättre service till personer med funktionsnedsättningar.

TEXT: MARIE ERIKSSON

X