Lugna kroppen med yoga

Kan du andas så kan du yoga. Det är budskapet från Rose-Marie Jungeby om yoga för personer med förvärvad hjärnskada.

Yoga, är inte det krångligt? Är det inte mest för dem med starka och smidiga kroppar som kan göra invecklade rörelser?

– Nej, det kunde inte vara mer fel. Yoga handlar inte om hur man ser ut eller hur mycket man kan böja kroppen. Det handlar om vad man upplever. Och vi klarar alla av att uppleva, säger Rose-Marie Jungeby, kurator och yogaterapeut.

Hon arbetar på Rehab Stockholm, som är en vårdgivare inom specialiserad rehabilitering och en av Hjärna Tillsammans aktörer. I samband med att hon leder en tisdagsträff med Hjärna Tillsammans om yoga ställer hon upp för en intervju.

I yoga kombineras lugna rörelser med andning. Samtidigt som man gör rörelserna ska man vara uppmärksam på vad man gör och hur det känns.

Rose-Marie Jungeby beskriver yoga som ett helhetstänk. Utöver kroppen ägnar man sig också åt tankar och känslor. Yoga innehåller fysiska rörelser, men även andningstekniker och mentala och filosofiska delar. Mindfulness, en metod för att lugna sinnet, räknar hon som en del av yoga.

Yoga kommer från början från indisk tradition, och har vissa likheter med andra orientaliska träningsformer. Numera används yoga inom träning och hälsovård på många håll i västvärlden. I Stockholms läns landsting har det blivit ganska vanligt inom olika typer av rehabilitering.

De grundläggande verktygen i yoga kan användas på olika sätt. Därför finns många typer av yoga.

– Men man jobbar alltid med fokus och medveten närvaro. Det menar man i yoga är den största nyckeln till välmående i stort. Yoga jobbar med välmående på flera plan samtidigt, förklarar hon.

Sänka kroppens stressnivå

Fysisk aktivitet är bra för läkningsprocessen. Därför är det en viktig del av rehabilitering.

Våra kroppar är naturligt programmerade att gå in i förhöjd stressnivå eller spänningsnivå när vi upplever fara eller utmaning. Blodtrycket stiger, hjärtfrekvensen går upp, muskelspänningen ökar. Detta sker automatiskt.

Men när vi blir sjuka, får en skada eller hamnar i någon annan kris har vi en tendens till denna förhöjda nivå hela tiden. Den kemiska förändringen sliter på kroppen och leder till sådant som oro och störd sömn. På längre sikt blir kroppen svagare, så att vi får till exempel mer förkylningar och mer smärta.

– Kroppen kan behöva hjälp att komma till lugn. Att röra på sig kan hjälpa till att få ur en del av den kemin ur kroppen. Men i vår yoga jobbar vi inte bara med det fysiska utan vi tar med yogans andra delar också, som avslappning. Vi vill få den mentala delen att slappna av, och inte bara kroppen, berättar Rose-Marie Jungeby.

Fysisk aktivitet förbättrar de funktioner man har. Därmed kan resten av kroppen lättare fungera, trots skadan.

Mycket forskning visar att människor även mår bättre känslomässigt av att röra på sig. Det har tydlig effekt på till exempel ångest, depressioner och sömnproblem.

– Ofta blir det mycket fokus på kroppens icke-funktion. Man kan också bli arg över sådant man inte kan göra på grund av skadan, och då blir kroppen ännu mer spänd. Vi försöker i yoga rikta uppmärksamheten mot andra saker, som andning. Man mår bra av att känna att det finns saker man klarar av, säger hon.

Personer med förvärvad hjärnskada har ofta trötthet. Där kan yoga bidra, hävdar Rose-Marie Jungeby.

– Man blir mer fokuserad och mer närvarande. Det hjälper hjärnan. Man blir mer avspänd och mindre trött. Och mer medveten, så att man tydligare kan känna av till exempel när det är dags att vila. Det är det jag upplever i yoga, att man kanske blir lite snällare mot sig själv, säger hon.

Undvik krångel i början

Rose-Marie Jungeby framhåller att alla kan göra yoga så länge man kan andas, är vid medvetande samt kan ta och följa instruktioner. Alla i hennes yogagrupper går på rehabilitering och har någon typ av skada, sjukdom eller påverkan. Några är förlamade i stora delar av kroppen.

– På marknaden är det ofta mer fysisk yoga som erbjuds. Men ska man börja med yoga och har en skada, är det viktigt med en yogalärare som förstår. Så det är en bra idé att berätta för ledaren att man har en funktionsnedsättning och fråga om de kan anpassa, råder hon.

Vilken yogaform ska man då välja? Rose-Marie Jungebys råd är att prova sig fram till vad som känns bra.

Men ska yoga fungera behöver det vara tillräckligt enkelt för att man ska kunna vara närvarande i vad som händer. Av samma skäl har hon och hennes kolleger valt att inte använda några indiska yogatermer, utan pratar bara svenska.

Ju mer fysisk yogan är desto mer krångligt kan det bli, speciellt med en fysisk nedsättning. Är man nyskadad kan man ha fullt upp att förstå sin kropp och de nya förutsättningarna. Så i början är det viktigt att undvika krångel.

– Man kan tappa sugen om det är för mycket jag inte kan göra och för mycket jag inte förstår hur jag ska göra. I våra grupper märker vi ofta att då blir det en frustration. Då är det ledarens ansvar att gå in och hjälpa individuellt, och ge ett alternativ, säger hon.

En fokuskrävande aktivitet som yoga kan göra att man till en början blir mer medveten om sin skada. Då kanske man känner mer irritation. Här finns en fallgrop för nybörjaren. Effekten kommer inte bums.

– Man kan behöva ge det lite tid. Men efter ganska kort tag börjar man upptäcka värden. Är man väldigt rastlös och det snurrar i huvudet, då är all långsam aktivitet svårare. Men en god yogaledare kan möta upp det. Så man behöver tala om för ledaren: Det känns inte bra, det funkar inte för mig, berättar Rose-Marie Jungeby.

Många av hennes deltagare tycker att det är skönt att även andra i yogagruppen har funktionsnedsättning. Utanför rehabiliteringen är det svårt att hitta sådana grupper. Men det finns ett alternativ.

– Man kan faktiskt göra yoga själv hemma, bara man fått med sig ett program som fungerar. Så är yoga tänkt från början, säger Rose-Marie Jungeby.

TEXT: LINNEA LINDBLAD

X