En detektiv på jakt efter språket

-Det är lite som detektivarbete att söka ledtrådar till varje persons alldeles egna sätt att kommunicera. För även om talförmågan är begränsad finns det många andra sätt att meddela sig på. Peka på bilder, använda gester, rita, skriva. Det säger logopeden Kerstin Gustafsson om sitt arbete med att hjälpa människor som fått afasi efter en förvärvad hjärnskada.

Afasi är en språkstörning efter en stroke eller annan förvärvad hjärnskada, och beroende på var skadan sitter påverkas vår språkliga förmåga på olika sätt. Det handlar både om att förstå tal, själv tala och att läsa och skriva.

Även om nivåerna av problem ser väldigt olika ut mellan individer är det alltid bra att göra en tidig bedömning och ge tips till närstående om hur man kommunicerar bäst och börjar träna.

-En del anhöriga är väldigt ivriga, men det kan vara svårt att träna talförmågan med någon som inte kan yttra ett ord överhuvudtaget. Det blir ofta frustrerande, säger Kerstin Gustafsson, som arbetar som logoped på Afasicentrum. Hon fortsätter:

-Då kan det vara bättre att börja med hörförståelse, exempelvis genom att matcha ord till bilder, så kanske man kan locka fram lite spontant tal på det viset.

Spontantal kan finnas bevarat i sociala fraser som ”hej” och ”tack så mycket” eller kommentarer som liksom bara slinker ur en. De är enklare att säga.

Stress blockerar

Men när en person med afasi ska uttrycka något bestämt som den vill säga, blir det mycket svårare. Ju mer man vill, desto svårare blir det. Det blir en form av stress, som blockerar.

På Afasicentrum hjälper Kerstin medlemmar som vill träna vid datorn att prova ut individuella program. Många kan börja med datorträning tidigt och en del personer kan uppleva det lättare att sitta och jobba vid datorn, än när man sitter mittemot någon och ska hitta ord.

– En del blir väldigt avspända vid datorn och det kan komma spontant tal, att de till exempel börjar säga efter. Och att härma är ju också ett sätt att träna, berättar Kerstin.

Tal och språksvårigheter

Rabbla, rimma och sjung

När man börjar träna talet, brukar automatiskt tal vara lättare – till exempel att rabbla veckodagar eller fylla i ord som saknas i ordspråk. Att sjunga tillsammans är ett bra och trevligt sätt att öva både rösten och talet.

– Sånger man kan sedan tidigare – där kan orden komma när man börjar sjunga. Dikter och ramsor likadant. Och där är ju närstående bäst på att plocka fram sådant som personen kan sedan tidigare, säger Kerstin.

Hon ger tipset att samtala kring saker som den med afasi känner till och är intresserad av. Att anhöriga kan fotografera och använda surfplatta för att berätta kring bilder och peka. Om vad som händer i familjen eller bland vänner. Videosamtal kan vara ett bra sätt att kommunicera på distans, eftersom det är lättare när man kan se varandra och kan uttrycka saker med gester och mimik.

Upprepa på olika sätt

Det är lätt att lyssna på Kerstin Gustafsson. Hon talar med en lugn röst precis som man ska när man talar med en person som har afasi.

– Men inte överdrivet långsamt för det blir bara konstigt och något man inte känner igen, säger Kerstin.

Hon påpekar att det behöver vara lugnt och tyst vid samtal med en person med afasi. Ingen bakgrundsmusik, av med radio och tv. Lugn takt i lugn miljö. Och säg saker på olika sätt, med olika ord. Är du hungrig? Vill du äta? Då är chansen större att personen uppfattar ord.

– Men behandla inte en person med afasi som om den är ”dum”. Man ska utgå från att personen är samma som innan skadan, alltså kognitivt välfungerande. Som en vuxen, kompetent samtalspartner. Det är jag som ”frisk” samtalspartner som ansvarar för att lyfta fram kompetensen hos den som har afasi. Det gör jag genom att använda stöttande strategier i samtalet så att förståelsen och möjligheten att svara ökar hos den som har afasi, säger Kerstin Gustavsson.

Sociala aktiviteter bra

Oftast är inte långtidsminnet påverkat, däremot arbetsminnet som exempelvis behövs för att man ska kunna hålla i huvudet vad man just läst eller hört.

– Är det många som pratar samtidigt, blir det svårt att både hänga med och få fram det man vill säga. Därför är det bra att komma till Afasicentrum och träna i våra grupper. Få vara i ett sammanhang där alla har liknande svårigheter så att man kan komma till tals, få tid och bli bemött på det sätt man behöver, säger Kerstin.

Den största återhämtningen efter en skada sker första halvåret medan hjärnan självläker. Det är bra om självläkning och träning sker ihop, men det är aldrig för sent att träna.

– Du kan alltid förbättras. Och att träna kommunikation i sociala sammanhang är jätteviktigt! menar Kerstin. Språklig stimulans kan vara att komma ut på café och välja vad man vill ha och kommunicera kring det man gör, uppleva saker ihop. Det kan vara en promenad i parken eller på museum, gå på teater, konsert – allt som stimulerar hjärnan. Det är bra om den som är frisk sätter ord på upplevelserna så blir det en form av språklig träning samtidigt.

Samtalsteknik för närstående

– Kommunikativ förmåga är så mycket. Talet kanske inte går att utveckla mer än till en viss nivå och då måste man ju jobba med att uttrycka sig på andra sätt. Att använda sig av bilder eller skrift, använda papper och penna för att visa vad man menar och ge ledtrådar till den som ska tolka. Kanske träna att rita, säger Kerstin.

– Vi har kurser i samtalsteknik för närstående till personer med svår afasi, där vi ger tips och råd för att få vardagskommunikationen att flyta bättre, berättar Kerstin och förklarar att det gäller att pröva och hitta just de knep som fungerar bäst för varje enskild person och deras närmaste.

– Det är fantastiskt att kunna hjälpa en människa att hitta ett uttryck. Man ser att det stärker självkänslan och gör personen gladare!

Språklig förmåga

 

Förmågan att hantera språklig information, när man tar emot budskap och ger ifrån sig budskap – exempelvis genom tal, skrift eller gester. De flesta (cirka 95 procent) har sitt ”språkcentrum” i vänstra hjärnhalvans ytligare delar (hjärnbarken).

Främre afasi

Den som har en skada i främre delen av hjärnan, pannloben, har ofta en förlamning av höger sida av kroppen och svårt att producera tal. Det blir svårt att omvandla tankar till ord, att hitta rätt ord och sätta ihop dem till en mening som andra kan förstå. Oftast förstår personen själv om något blir fel och tokigt, och då är det vanligt att personen inte vill prata och tystnar.

Bakre afasi

När en skada drabbat delar av tinningloben, blir det ofta svårt att förstå tal och till en början även svårt att förstå att man själv pratar konstigt och att andra inte förstår vad man säger. Man får problem med att tolka språkljuden och vad de står för. Eftersom skador i tinningloben inte påverkar motorikcentra, brukar personer med bakre afasi inte ha några förlamningar.

Det finns en mängd variationer när det gäller de språkliga svårigheter som personer med afasi upplever. Afasin ändrar sig också över tid. Man kan få hjälp med en språklig utredning hos logoped för att bättre förstå vilket stöd varje individ behöver.

Tal och språksvårigheter
X